All for love

Jag kan inte påstå att jag ångrar så mycket i mitt liv. Jag ångrar kanske att jag inte var ute bland folk på kåren tex mera när jag pluggade. Men samtidigt så hade jag K, J och AM jag umgicks med då så jag kände mig ju aldrig ensam. Den känslan kom nog mer efter att studierna tog slut och livet tog vid. Vi har lite tappat kontakten (men 2 bor på Åland och en kvar i Gävle) så det är inte så lätt alla gånger. Jag hoppas i alla fall att vi kan ta upp den igen det är ju trots allt inte några större avstånd. Annars ångrar jag nog att jag inte har tagit mer kontakt med folk så jag hoppas jag kan ändra det nu genom att börja bjuda hem folk på mat mm för att lära känna nya vänner (har inte gjort det än men viljan/tanke finns var dag).