En god gärning!
Igår gå Jonas och jag var och handlade så tog vi en glass innan vi gick in i affären.
En äldre herre ställde sig och kollade sitt kvitto vid ett bord nära oss. Men jag såg honom lite på sidan för satt halvt med ryggen mot honom. Rätt som det var sa J att mannen glömde nog sin plånbok, jag tittade dit och då låg den kvar på bordet och han var borta. Men som tur var hade J sett honom ställa sig i kön till informationen så jag skuttade snabbt upp och nappade tag i den. Det finns ju tyvärr gott om ohederliga personer som hade kunnat vara snabba där. Så jag gick fram och gav mannen hans plånbok, föst såg han nästan lite sur ut och mumlade bara tack. Så trodde nästan han lagt den kvar medvetet på bordet när jag gick och satte mig igen. Men efter bara en lite stund kom han fram och frågade om det var jag som gett honom plånboken och det var det ju och då tackade han så hjärtligt så han blev nog mest förvånad skulle jag tro. Men jag och Jonas för den hade verkligen haft dåligt samvete om vi inte agerat när det var så lätt att göra något. Det är ju självklart för oss!
Idag första maj har jag njutit av värmen på balkongen en bra stund av dagen sen har jag städat det jag kan. Ryggen strejkar nämligen totalt så Jonas har fått ta lite mera än han brukar fast han hjälper till mycket ändå jag plockar undan, dammar, städar badrummen mm och han dammsuger och torkar golven varje gång (rätt bra uppdelning). Denna gången åkte han på att bädda rent med men nu är det klart i alla fall. Varje år jag inte går i ett första maj tåg känner jag lite dåligt samvete för det, jag är uppvuxen i ett hem där det var en självklarhet att gå med i tåget även om mina föräldrar inte heller gick med i år (vad jag vet) så har jag en märklig känsla varje år jag inte gått med (sen jag flytta hemifrån). Jag har en underbar bild här hemma från mitt och min systers första maj tåg den är tagen på min pappa då han går med oss i tvillingvagnen med ett plakat med texten Rör inte min kompis! Den bilden var med i Laholms tidning kan jag ju tillägga =) Mamma var alltid fanbärare så därför är hon inte med på den bilden. Minns hur stolt jag var för att hon var det när jag var mindre sen när vi kom fram till parken satt jag alltid hos farfar och lyssnade på talen. Han var verkligen speciell när det handlade om politik och just första maj var en speciell dag för honom