Det här hänt en hel del sen sist
Börjar med att backa bandet lite så att allt kommer i rätt kronologisk ordning då det är en del vår lilla familj varit med om de senaste dagarna!
Som ni kanske förstått så har Jonas och jag varit ute och rört på oss en hel del med vår helt underbara tjej. Som för övrigt är lugnet själv så otroligt snäll och go är hon. Så vi har varit ute på den första skogs promenaden (när hon var 7 dagar är 11 idag)
Älsklingen sover sött, lite kul var det att se folks reaktioner på att hon har blå/vita kläder men så mycket rosa i vagenen =)
Måste säga att jag är verkligen super nöjd med våran vagn! Den är smidig och lätta att ha med överallt även smidig att fälla ihop och ta upp.
Sen har vi varit på bröllop i helgen, Sonja var utan tvekan festens minsta gäst med sina nio dagar och brudparet hade lite konkurrens i mellan åt. Men hon var så otroligt duktig lill tjejen! Jag hade henne i bärselen i kyrkan för att hon skulle känna att vi fanns där, trodde hon att hon skulle bli rädd och gråta vid nått tillfälle men icke hon satt så tyst och fint bara gnydde vid nått tillfälle. Många var imponerade av henne (= stolta föräldrar). På festen gick det minst lika bra när vi kom till fest lokalen så var snuttan hungrig så jag gick undan och matade henne efter det så sov hon genom HELA middagen (annars brukar hon ha en otrolig förmåga att känna på sig när vi ska äta och vill komma upp i famnen då). Men hur hon kunde sova i allt oljud det förstår jag då inte, men ju mer ljud desto bättre verkar hon sova...... Under talen fick jag dock gå ut en liten stund för att inte störa men det var allt. Sen var det klart många som ville gosa med henne men mormor, morfar och moster hade henne mest och bruden med för den delen =) Så det var en mycket trevlig kväll vi åkte hem strax innan bandet började ville inte utsätta Sonja för det höga ljudnivåerna det är inte bra för en så litens hörsel. Det var flera stycken som kom fram och var imponerade av att jag orkade vara med så länge men för mig var det inga problem för det första eftersom jag mår så otroligt bra nu och sen att Peter ju betyder massor för mig/oss att det inte var tal om att inte vara med.
Första gången morfar håller i sitt barnbarn
Hela familjen Fagerholm, pappa är lika vacker som på vårt bröllop
Stolta moster gosar lite med Sonja
"plast" morbror beundrar vår älskling
Mormor med sin skatt
Tre generationer
Morfar ger pappa lite goda råd
Mormor och morfar myser med Sonja
En liten naken fis 10 dagar gammal. Hon tappade navelsträngen fort tog ca en vecka.
Men det är på egen risk hon får ligga så här, för hon har redan kissat ner mig flera gånger vid blöjbyten (här är hon i soffan för mys annars har vi skötbordet i badrummet). Senat idag kissade hon ner mig när vår bvc sköterska kom hem hit för att väga henne kom det en rejäl stråle! Vi vart nog lika överaskade alla tre.
Magen 11 dagar efter att Sonja kommit till världen!
I morse fick jag för mig att testa ett par av mina tajta jeans inte för att jag riktigt trodde de skulle gå på utan mer för att se hur långt det var kvar innan jag får på mig dem. Så ni kan tänka hur förvånad jag blev då de gick på mig jätte bra utan några större problem! Har haft mamma/gravid byxorna fram till nu så jag måste säga att jag är så glad att slippa dem nu efter att ha haft dem så lång tid, man känner sig lite mer i form med "normala" kläder igen. Vågen ligger dock fortfarande på 58 kg så har ca 4 kg kvar till vikten jag startade på vilket känns helt okej betydligt mindre än jag trodde att det skulle vara! Så känner mig lite stolt över att det gått så otroligt bra med allt.
Som ni kanske förstått så har Jonas och jag varit ute och rört på oss en hel del med vår helt underbara tjej. Som för övrigt är lugnet själv så otroligt snäll och go är hon. Så vi har varit ute på den första skogs promenaden (när hon var 7 dagar är 11 idag)
Älsklingen sover sött, lite kul var det att se folks reaktioner på att hon har blå/vita kläder men så mycket rosa i vagenen =)
Måste säga att jag är verkligen super nöjd med våran vagn! Den är smidig och lätta att ha med överallt även smidig att fälla ihop och ta upp.
Sen har vi varit på bröllop i helgen, Sonja var utan tvekan festens minsta gäst med sina nio dagar och brudparet hade lite konkurrens i mellan åt. Men hon var så otroligt duktig lill tjejen! Jag hade henne i bärselen i kyrkan för att hon skulle känna att vi fanns där, trodde hon att hon skulle bli rädd och gråta vid nått tillfälle men icke hon satt så tyst och fint bara gnydde vid nått tillfälle. Många var imponerade av henne (= stolta föräldrar). På festen gick det minst lika bra när vi kom till fest lokalen så var snuttan hungrig så jag gick undan och matade henne efter det så sov hon genom HELA middagen (annars brukar hon ha en otrolig förmåga att känna på sig när vi ska äta och vill komma upp i famnen då). Men hur hon kunde sova i allt oljud det förstår jag då inte, men ju mer ljud desto bättre verkar hon sova...... Under talen fick jag dock gå ut en liten stund för att inte störa men det var allt. Sen var det klart många som ville gosa med henne men mormor, morfar och moster hade henne mest och bruden med för den delen =) Så det var en mycket trevlig kväll vi åkte hem strax innan bandet började ville inte utsätta Sonja för det höga ljudnivåerna det är inte bra för en så litens hörsel. Det var flera stycken som kom fram och var imponerade av att jag orkade vara med så länge men för mig var det inga problem för det första eftersom jag mår så otroligt bra nu och sen att Peter ju betyder massor för mig/oss att det inte var tal om att inte vara med.
Första gången morfar håller i sitt barnbarn
Hela familjen Fagerholm, pappa är lika vacker som på vårt bröllop
Stolta moster gosar lite med Sonja
"plast" morbror beundrar vår älskling
Mormor med sin skatt
Tre generationer
Morfar ger pappa lite goda råd
Mormor och morfar myser med Sonja
En liten naken fis 10 dagar gammal. Hon tappade navelsträngen fort tog ca en vecka.
Men det är på egen risk hon får ligga så här, för hon har redan kissat ner mig flera gånger vid blöjbyten (här är hon i soffan för mys annars har vi skötbordet i badrummet). Senat idag kissade hon ner mig när vår bvc sköterska kom hem hit för att väga henne kom det en rejäl stråle! Vi vart nog lika överaskade alla tre.
Magen 11 dagar efter att Sonja kommit till världen!
I morse fick jag för mig att testa ett par av mina tajta jeans inte för att jag riktigt trodde de skulle gå på utan mer för att se hur långt det var kvar innan jag får på mig dem. Så ni kan tänka hur förvånad jag blev då de gick på mig jätte bra utan några större problem! Har haft mamma/gravid byxorna fram till nu så jag måste säga att jag är så glad att slippa dem nu efter att ha haft dem så lång tid, man känner sig lite mer i form med "normala" kläder igen. Vågen ligger dock fortfarande på 58 kg så har ca 4 kg kvar till vikten jag startade på vilket känns helt okej betydligt mindre än jag trodde att det skulle vara! Så känner mig lite stolt över att det gått så otroligt bra med allt.
De rasar av nu!
Kilona alltså! Jag gick upp till 64 kg totalt under graviditeten startade på 52 kg.
På BB så skämtade jag lite med en barnmorska om att föda barn är världens snabbaste viktminskning även om jag hade en mage som motsvarade ungefär 5-6 månaden om inte till ock med 7 månaden, så kan man ju inte säga att jag blev/är pinn smal. Men efter att ha burit en bebis i nio månader så känner man sig ändå lättare när miraklet är ute. När vi kom hem från BB var jag därför tvungen att väga mig, jag var sten säker på att jag hade gått ner en hel del trots magen som jag trodde berodde på att livmodern inte darigt ihop sig helt (tar ju ca 8 veckor) men vågen visade bara - 4 kg. Något förvånad blev jag då jag nog hade trott att jag gått ner mera men idag när lillan är en vecka precis :) så visade vågen på 58 kg så nu är det -6 kg på en vecka helt ok är nöjd bara jag kommer ner till 55 kg.
Igår och idag har Jonas och jag tagit oss ner med vagnen på stan och det är verkligen så roligt att se folks reaktioner på Sonja <3 flera stycken som bara har tvärstannat och stirrat en lång stund innan de kommer fram och pratar lite med oss lika så är det flera som kommit fram och börjat prata med oss.
De som vi pratat med kommer fram och är helt bedårade över hur söt Sonja är och alla säger att hon är duktig för att vara så liten (vet inte jag har ju inget att jämföra med) men hon är ju ett lungt och snällt barn men tror inte det skiljer sig från de flesta nyfödda...... Men som mamma växer man ju några extra meter för var gång det händer. Det är en helt underbar kännsla när det händer sen har ju klart flera av våra underbara grannar kommit fram och grattulerat oss med. Vi talade med en herre som vi brukar möta ofta idag och när han såg Sonja blev han ju klart glad och grattulerade oss sen berättade han att han inte sett att jag var gravid tror han var den enda som inte sett det :)
När jag ändå håller på och skryter lite så får jag passa på och skryt över min underbara make lite.
Han har verkligen varit ett helt underbart stöd redan sen första dagen han fick veta om att han ens skulle bli pappa. Sen Sonja kom har han verkligen vuxit in i sin roll som pappa fort, det fanns lite han oroade sig för innan hon kom som blöjbyten, matning osv men det har han fixat super utan någon större hjälp jag bara visade första gången och han gör saker innan jag ens behöver be om det underbart. När vi var på BB dagen efter att Sonja var född så överaskade han mig med att ge mig ett helt underbart guld halsband!! Det var inte utan att det kom en tår i ögonvrån då blev så rörd över den gesten och att han bara hade tänkt tanken på att köpa något sånt efter att vi fått barn för att visa sin uppskattning för mig var så otroligt omtänksamt och kärleksfullt gjort hade inte väntat mig nått alls så jag blev verkligen tagen på sängen så att säga, vi hade talat om det men inte så seriöst och jag hade kanske mer tänkt i termer av blommor då.
Så jag är en otroligt lycklig människa just nu som både har en underbar make och dotter, vad mer kan man begära av livet?
På BB så skämtade jag lite med en barnmorska om att föda barn är världens snabbaste viktminskning även om jag hade en mage som motsvarade ungefär 5-6 månaden om inte till ock med 7 månaden, så kan man ju inte säga att jag blev/är pinn smal. Men efter att ha burit en bebis i nio månader så känner man sig ändå lättare när miraklet är ute. När vi kom hem från BB var jag därför tvungen att väga mig, jag var sten säker på att jag hade gått ner en hel del trots magen som jag trodde berodde på att livmodern inte darigt ihop sig helt (tar ju ca 8 veckor) men vågen visade bara - 4 kg. Något förvånad blev jag då jag nog hade trott att jag gått ner mera men idag när lillan är en vecka precis :) så visade vågen på 58 kg så nu är det -6 kg på en vecka helt ok är nöjd bara jag kommer ner till 55 kg.
Igår och idag har Jonas och jag tagit oss ner med vagnen på stan och det är verkligen så roligt att se folks reaktioner på Sonja <3 flera stycken som bara har tvärstannat och stirrat en lång stund innan de kommer fram och pratar lite med oss lika så är det flera som kommit fram och börjat prata med oss.
De som vi pratat med kommer fram och är helt bedårade över hur söt Sonja är och alla säger att hon är duktig för att vara så liten (vet inte jag har ju inget att jämföra med) men hon är ju ett lungt och snällt barn men tror inte det skiljer sig från de flesta nyfödda...... Men som mamma växer man ju några extra meter för var gång det händer. Det är en helt underbar kännsla när det händer sen har ju klart flera av våra underbara grannar kommit fram och grattulerat oss med. Vi talade med en herre som vi brukar möta ofta idag och när han såg Sonja blev han ju klart glad och grattulerade oss sen berättade han att han inte sett att jag var gravid tror han var den enda som inte sett det :)
När jag ändå håller på och skryter lite så får jag passa på och skryt över min underbara make lite.
Han har verkligen varit ett helt underbart stöd redan sen första dagen han fick veta om att han ens skulle bli pappa. Sen Sonja kom har han verkligen vuxit in i sin roll som pappa fort, det fanns lite han oroade sig för innan hon kom som blöjbyten, matning osv men det har han fixat super utan någon större hjälp jag bara visade första gången och han gör saker innan jag ens behöver be om det underbart. När vi var på BB dagen efter att Sonja var född så överaskade han mig med att ge mig ett helt underbart guld halsband!! Det var inte utan att det kom en tår i ögonvrån då blev så rörd över den gesten och att han bara hade tänkt tanken på att köpa något sånt efter att vi fått barn för att visa sin uppskattning för mig var så otroligt omtänksamt och kärleksfullt gjort hade inte väntat mig nått alls så jag blev verkligen tagen på sängen så att säga, vi hade talat om det men inte så seriöst och jag hade kanske mer tänkt i termer av blommor då.
Så jag är en otroligt lycklig människa just nu som både har en underbar make och dotter, vad mer kan man begära av livet?
6 dagar som inga andra
Tänk att vår skatt har varit hos oss i 6 dagar nu ganska exakt på minuten i skrivandets stund.
Det känns lite overkliget att det snart har gått en hel vecka men endå inte. Vi var ju på BB i 3 dagar, söndagen sprang ju i väg här hemma med allt nytt och underbart och varje dag denna vecka har vi gjort något även om det så bara varit en tur till sjukhuset så här det hänt nått.
Första natten hemma så vägrade Sonja att sova alls! Men sen kom jag på att hon nog behövde ha mer närhet för hon var ju lugn när vi hade henne i famnen. Men sen har det gått bättre när hon fått sova mellan oss på min eller pappas arm då har vi henne på vårt täcke så har hon sin egen filt över sig. Jag hade innan varit lite motståndare av att ha bebis i sängen av flera orsaker men just att det känns lite osäkert räddslan att lägga sig på henne eller att hon ska få täcket över sig och kvävas eller nått likande. Men i det här fallet är det inte vi som bestämmer det är bara att inse Sonjas behov går ju långt före våra.
På dagarna är hon lugn och allt har gått smidigt både Jonas och jag har kommit direkt in i våra nya roller. Så ansvarsfördelningen här hemma har verkligen fungerat toppen. Vi delar på allt helt självmant har det bara fallit på plats. Eftersom amningen inte fungerar helt, mjölken har inte runnt till som den ska så får lill tjejen ersättning så vi delar på det med. Så det känns helt klart som att det allt har fallit på plats här hemma som att det alltid varit så här.
Sen är jag överlycklig över att jag mår så bra som jag mår trots att jag blev uppskuren för mindre än en vecka sen! Blir ju bättre för var dag även om det klart är en hel del kvar som ska läka samman så är det på det stora hela mycket bra. Att jag sen har en massa energi med känns bra alla sa att jag skulle vara helt slut första tiden så var mer eller mindre instäld på att leka zombie men i stället så känner jag mig som att jag skulle kunna göra hur mycket som hellst.
Idag passade jag även på att ringa kyrkan för att höra om dop för vår lilla älskling. Så nu har vi bokat datum för det med och vi hade sån otrolig tur att det gick den dag vi ville men det kommer dock vara en fler språkig gudtjänst den dagen men det spelar ju ingen större roll för hennes dop blir ju på svenska och sen firar vi ju hemma hos mormor och morfar (Sonjas). Trodde att dop gudstjänsten var bara för familjen och inte inför alla i församlingen, alla dop jag varit på har varit bara för de närmaste i alla fall men tydligen inte i den kyrkan hon ska döpas.
I veckan händer det med en hel del, i kväll kommer det en vän till oss på besök, sen blir det lugnt på tors bara sånt vanligt stök som ska fixas som tvätt, städ, handla mat mm sen kommer mamma på fredag eftermiddag, så åker vi tillsammans med henne på lördag ner till Tystberga där vi ska på bröllop <3 innan vigslen så ska vi träffa pappa o tilda på deras hotell så de med får träffa den lilla innan allt stohej börjar. Har inhandlat hörselskydd åt henne i fall att det blir allt för högljutt (vilket ju är högst troligt), men det ska bli trevligt även om vi kommer ta dagen/kvällen som den kommer och åka när jag eller sonja blir trötta. På söndag kommer svärmor hit över dagen och nästa helg kommer svärfar hit.
Det känns lite overkliget att det snart har gått en hel vecka men endå inte. Vi var ju på BB i 3 dagar, söndagen sprang ju i väg här hemma med allt nytt och underbart och varje dag denna vecka har vi gjort något även om det så bara varit en tur till sjukhuset så här det hänt nått.
Första natten hemma så vägrade Sonja att sova alls! Men sen kom jag på att hon nog behövde ha mer närhet för hon var ju lugn när vi hade henne i famnen. Men sen har det gått bättre när hon fått sova mellan oss på min eller pappas arm då har vi henne på vårt täcke så har hon sin egen filt över sig. Jag hade innan varit lite motståndare av att ha bebis i sängen av flera orsaker men just att det känns lite osäkert räddslan att lägga sig på henne eller att hon ska få täcket över sig och kvävas eller nått likande. Men i det här fallet är det inte vi som bestämmer det är bara att inse Sonjas behov går ju långt före våra.
På dagarna är hon lugn och allt har gått smidigt både Jonas och jag har kommit direkt in i våra nya roller. Så ansvarsfördelningen här hemma har verkligen fungerat toppen. Vi delar på allt helt självmant har det bara fallit på plats. Eftersom amningen inte fungerar helt, mjölken har inte runnt till som den ska så får lill tjejen ersättning så vi delar på det med. Så det känns helt klart som att det allt har fallit på plats här hemma som att det alltid varit så här.
Sen är jag överlycklig över att jag mår så bra som jag mår trots att jag blev uppskuren för mindre än en vecka sen! Blir ju bättre för var dag även om det klart är en hel del kvar som ska läka samman så är det på det stora hela mycket bra. Att jag sen har en massa energi med känns bra alla sa att jag skulle vara helt slut första tiden så var mer eller mindre instäld på att leka zombie men i stället så känner jag mig som att jag skulle kunna göra hur mycket som hellst.
Idag passade jag även på att ringa kyrkan för att höra om dop för vår lilla älskling. Så nu har vi bokat datum för det med och vi hade sån otrolig tur att det gick den dag vi ville men det kommer dock vara en fler språkig gudtjänst den dagen men det spelar ju ingen större roll för hennes dop blir ju på svenska och sen firar vi ju hemma hos mormor och morfar (Sonjas). Trodde att dop gudstjänsten var bara för familjen och inte inför alla i församlingen, alla dop jag varit på har varit bara för de närmaste i alla fall men tydligen inte i den kyrkan hon ska döpas.
I veckan händer det med en hel del, i kväll kommer det en vän till oss på besök, sen blir det lugnt på tors bara sånt vanligt stök som ska fixas som tvätt, städ, handla mat mm sen kommer mamma på fredag eftermiddag, så åker vi tillsammans med henne på lördag ner till Tystberga där vi ska på bröllop <3 innan vigslen så ska vi träffa pappa o tilda på deras hotell så de med får träffa den lilla innan allt stohej börjar. Har inhandlat hörselskydd åt henne i fall att det blir allt för högljutt (vilket ju är högst troligt), men det ska bli trevligt även om vi kommer ta dagen/kvällen som den kommer och åka när jag eller sonja blir trötta. På söndag kommer svärmor hit över dagen och nästa helg kommer svärfar hit.
Sånger som får ögonen att tåras just nu.....
http://www.youtube.com/watch?v=Ye8Xw_i_JGg
http://www.youtube.com/watch?v=DNt5xPdsr_4&feature=related (spelade vi när Sonja föddes inne i op salen)
http://www.youtube.com/watch?v=R0YkXpBJqII&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=Yukkw5Ppx2k&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=M6IGN7GYpRA
http://www.youtube.com/watch?v=DNt5xPdsr_4&feature=related (spelade vi när Sonja föddes inne i op salen)
http://www.youtube.com/watch?v=R0YkXpBJqII&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=Yukkw5Ppx2k&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=M6IGN7GYpRA
Det vackraste barnet som sett våran nord
Jag sitter här och är nog den lyckligaste människa på denna jord just nu. Sitter i vardagsrummet med en liten helt underbar tjej i babysittern och en helt fantastisk äkta make vid min sida.
Nu har vi varit föräldrar i 4 dagar och det känns helt overkligt att hon inte varit hos oss längre. Hela jag blir lycklig när jag ser på henne det går inte att med ord beskriva den känslan
Den dagen då hon föddes så var vi uppe med tuppen, nervösa, glada och lite spända vakande vi eller jag hade i ärlighetens namn varit vaken sen långt innan klockan skulle ringa. Efter en dusch enligt läkarens order och en koll att allt var med så bar det av till Huddinge sjukhus.
På parkeringen träffade vi det par som skulle snittas före oss talade lite med dem och uppe på BB visade det sig att vi skulle dela rum med dem. Tur de var trevliga för det blev 4 timmar väntan tillsammans innan de var deras tur. Vi skulle ha fått komma till op vid 12 men allt blev lite försenat pga av komplikationer hos den mamman som snittades som nr ett den dagen. Så vi kom ner när klockan 13.30 efter det gick allt i rasande tempo!
Jag fick katetern insatt och det var inte alls så farligt som jag var rädd för att det skulle vara.
Jag hade fått byta om redan när vi kom så det var klart, nere på op fick jag dricka något som de sa skulle smaka havs vatten men det vet i tusan det smakade blä i alla fall.
Jonas var så sexig i blåa oprationskläder, inne på salen så skulle jag få bedövningen och då blev det lite tufft för mig. Den var med en sak jag gått och gruvat mig för och det var inte utan orsak det gjorde riktigt riktigt ont kan jag säga. Visste ju med hur viktigt det var jag inte rörde mig alls men det gick bara inte! Så jag ryckte till men det var ingen fara enligt narkosläkaren. Jag försökte att fokusera helt på Jonas men det var jätte svårt att bara göra det han, kirurgen och en sköterska stod alla och tröstade mig och efter det så blev jag fort varm i benen och kände som att de började sticka i den som när de somnar
Fick lägga mig ner på britsen och de började förbereda allt medans bedövningen tog mer och mer.
Kände mig ganska fort illamående så sa till om det och de kunde då konstatera att mitt blodtryck stört dök!
Under allt så fick de fylla på med mer medicin mot illamåendet för det kom och gick hela tiden. I början kändes det som att allt gick super långsamt så till sist var jag tvungen att fråga dem om hur det gick. Då sa läkaren att de strax skulle ta ut bebisen =) Och bara någon sekund senare hörde vi ett slurpande ljud (visste att det skulle låta så innan bebis kom fostervattnet) och sen fylls salen av ett vrål!! Trodde då att den lilla var ute men fick veta efter att detta illvrål kom när Sonja bara hade huvudet utanför!!
Sen kom de med henne till mig en liten stund innan de tillsammans med pappa (de stod så jag kunde se dem) gav henne ett litet snabb bad. Sen kom de till mig en snabbis eftersom hennes blodsocker visade sig vara förlågt fick de hjälpa henne med det. Så jag var själv när de sydde ihop allt, eller själv men Jonas och Sonja var ju inte där då. Kände på bordet hur det började att göra ont i magen och sa till först verkade ingen bry sig men sen blev det fart när jag sa till igen. Då fick jag morfin och de kunde knappt tro att bedövningen släppt så fort det hade de aldrig varit med om innan!
På uppvaket så var jag bara i 1 ½ timme mot de 5 som de sa från början att jag skulle behöva vara där. Eftersom bedövningen släppte så fort låg där och vickade på tårna och gosade med Sonja som kommit ner till mig då.
Sen kom vi ju upp till BB och fick lite mat och vila och tid för varandra och att ringa alla våra nära och kära.
Fredagen flöt på bra och vi mådde alla bra bortsett från att Sonja är lite gul och vikten går neråt men det ska vi nog få ordning på......
På lördagen åkte vi hem =) Jag kände mig färdig med BB jag var ju uppe och gick på BB och personalen riktigt imponerad av hur snabbt jag återhämtat mig. Innan vi åkte hem gick de igenom allt med bad och skötse här hemma skönt det.
Finns säkert massor jag glömt skriva nu men det blir så då jag skrivit detta i omgångar när min dotter gett mig en rast eller två. Så återkommer säkert med mera men en sak är då säker, personalen på BB och op på Huddinge sjukhus är helt underbara!!!!
Sonja var föresten 3066 g och 49 cm när hon kom den 20/5 klockan 13:53
nu lite bilder
sista mag bilden i 37
i väntans tider
den stolta bilivande fadern
Sonja direkt efter att hon kom ut här ser jag henne för första gången
en ny badad tjej
På uppvaket hela familjen Fagerholm
I pappas trygga famn
Ta INTE min napp!! Hjärtat mitt......
Sista stunden på BB
Notera det vackra guld halsbandet som jag fick av Jonas för att jag fött vårt barn är han inte underbar som ens tänker den tanken blommor hade ju räckt mer än väl =)
I bilen på väg hem från BB.........
Nu ska jag ta hand om min lilla familj och se till att alla kommer i säng.
Nu har vi varit föräldrar i 4 dagar och det känns helt overkligt att hon inte varit hos oss längre. Hela jag blir lycklig när jag ser på henne det går inte att med ord beskriva den känslan
Den dagen då hon föddes så var vi uppe med tuppen, nervösa, glada och lite spända vakande vi eller jag hade i ärlighetens namn varit vaken sen långt innan klockan skulle ringa. Efter en dusch enligt läkarens order och en koll att allt var med så bar det av till Huddinge sjukhus.
På parkeringen träffade vi det par som skulle snittas före oss talade lite med dem och uppe på BB visade det sig att vi skulle dela rum med dem. Tur de var trevliga för det blev 4 timmar väntan tillsammans innan de var deras tur. Vi skulle ha fått komma till op vid 12 men allt blev lite försenat pga av komplikationer hos den mamman som snittades som nr ett den dagen. Så vi kom ner när klockan 13.30 efter det gick allt i rasande tempo!
Jag fick katetern insatt och det var inte alls så farligt som jag var rädd för att det skulle vara.
Jag hade fått byta om redan när vi kom så det var klart, nere på op fick jag dricka något som de sa skulle smaka havs vatten men det vet i tusan det smakade blä i alla fall.
Jonas var så sexig i blåa oprationskläder, inne på salen så skulle jag få bedövningen och då blev det lite tufft för mig. Den var med en sak jag gått och gruvat mig för och det var inte utan orsak det gjorde riktigt riktigt ont kan jag säga. Visste ju med hur viktigt det var jag inte rörde mig alls men det gick bara inte! Så jag ryckte till men det var ingen fara enligt narkosläkaren. Jag försökte att fokusera helt på Jonas men det var jätte svårt att bara göra det han, kirurgen och en sköterska stod alla och tröstade mig och efter det så blev jag fort varm i benen och kände som att de började sticka i den som när de somnar
Fick lägga mig ner på britsen och de började förbereda allt medans bedövningen tog mer och mer.
Kände mig ganska fort illamående så sa till om det och de kunde då konstatera att mitt blodtryck stört dök!
Under allt så fick de fylla på med mer medicin mot illamåendet för det kom och gick hela tiden. I början kändes det som att allt gick super långsamt så till sist var jag tvungen att fråga dem om hur det gick. Då sa läkaren att de strax skulle ta ut bebisen =) Och bara någon sekund senare hörde vi ett slurpande ljud (visste att det skulle låta så innan bebis kom fostervattnet) och sen fylls salen av ett vrål!! Trodde då att den lilla var ute men fick veta efter att detta illvrål kom när Sonja bara hade huvudet utanför!!
Sen kom de med henne till mig en liten stund innan de tillsammans med pappa (de stod så jag kunde se dem) gav henne ett litet snabb bad. Sen kom de till mig en snabbis eftersom hennes blodsocker visade sig vara förlågt fick de hjälpa henne med det. Så jag var själv när de sydde ihop allt, eller själv men Jonas och Sonja var ju inte där då. Kände på bordet hur det började att göra ont i magen och sa till först verkade ingen bry sig men sen blev det fart när jag sa till igen. Då fick jag morfin och de kunde knappt tro att bedövningen släppt så fort det hade de aldrig varit med om innan!
På uppvaket så var jag bara i 1 ½ timme mot de 5 som de sa från början att jag skulle behöva vara där. Eftersom bedövningen släppte så fort låg där och vickade på tårna och gosade med Sonja som kommit ner till mig då.
Sen kom vi ju upp till BB och fick lite mat och vila och tid för varandra och att ringa alla våra nära och kära.
Fredagen flöt på bra och vi mådde alla bra bortsett från att Sonja är lite gul och vikten går neråt men det ska vi nog få ordning på......
På lördagen åkte vi hem =) Jag kände mig färdig med BB jag var ju uppe och gick på BB och personalen riktigt imponerad av hur snabbt jag återhämtat mig. Innan vi åkte hem gick de igenom allt med bad och skötse här hemma skönt det.
Finns säkert massor jag glömt skriva nu men det blir så då jag skrivit detta i omgångar när min dotter gett mig en rast eller två. Så återkommer säkert med mera men en sak är då säker, personalen på BB och op på Huddinge sjukhus är helt underbara!!!!
Sonja var föresten 3066 g och 49 cm när hon kom den 20/5 klockan 13:53
nu lite bilder
sista mag bilden i 37 i väntans tider den stolta bilivande fadern Sonja direkt efter att hon kom ut här ser jag henne för första gångenen ny badad tjej
På uppvaket hela familjen Fagerholm
I pappas trygga famn Ta INTE min napp!! Hjärtat mitt...... Sista stunden på BBNotera det vackra guld halsbandet som jag fick av Jonas för att jag fött vårt barn är han inte underbar som ens tänker den tanken blommor hade ju räckt mer än väl =)
I bilen på väg hem från BB.........
Nu ska jag ta hand om min lilla familj och se till att alla kommer i säng.
sommar och sol
De senaste dagarna har Jonas och jag njutit av varandra och inte minst det underbara vädret!
Vi har bla passat på att gå på bio, vi såg shutter island vilken tyvärr var en besvikelse efter att ha läst boken (patient 67) Jonas som inte läst boken hade lite svårt att komma in i och förstå handlingen. Så var kanske inte det bästa valet om det blir den sista film vi kommer se på bio på ett tag, men men jag hade ångrat mig om jag inte sett den med. Sen har vi ju som tur var en massa bra barnvakter med som vi kommer använda oss av ingen tvekan om det =)
Vi spenderade gårdagen på BB blev en hel dag där vi träffade den barnmorska som ska vara med under snittet, den gynekolog som ska göra snittet ,en kvinna från Island som bara varit här en månad så får se hur det kommer gå med språket men hon talade MYCKET bra svenska för att bara varit här så kort tid. Sen träffade vi narkosläkaren som ska sätta bedövningen, det var skönt att få prata med honom då jag varit MYCKET nervös för det. Men fick efter en liten utfrågning klart för mig att inget av det jag oroat mig för stämde med verkligheten!
Så där kan man ju verkligen konstatera hur viktigt det är att få rätt kunskaper från rätt källa!! Så nu känner jag mig betydligt tryggare och framförallt lugnare inför allt som ska komma. Passade även på att höra mig för om hur min skolios påverkar förmågan att få en bedövning, tack och lov så ser den inte ut att påverka det i alla fall! läkaren var optimistisk att han skulle fixa det på första försöket men han sa ju med att jag har en rygg som innebär en liten utmaning men inte större än att det ska gå.
Det känns så overkligt nu att det är så otroligt nära, varje dag som går nu för oss närmare vårt så efterlängtade barn. Vi har ju trots allt verkligen kämpat för att detta barn ska komma till världen. Först fick jag ju missfallet förra året innan dess försökte vi i 6 månader och sen nu 7 månader innan den här lilla blev till. Så en lång väntan även om jag vet att det inte är i närheten av vad många andra går igenom (som mamma och pappa).
Men jag kan inte vänta nu och längtar så! Men det kommer kännas ovant men oj så skönt att slippa magen nu! Att kunna röra sig mer som jag vill och sitta som jag vill och framförallt kunna RÖRA mig som jag vill utan att allt gör så ont att jag vill gråta när benet eller höfter inte lyder. Men tror allt är glömt fort när den lilla är här dock.
Vi har bla passat på att gå på bio, vi såg shutter island vilken tyvärr var en besvikelse efter att ha läst boken (patient 67) Jonas som inte läst boken hade lite svårt att komma in i och förstå handlingen. Så var kanske inte det bästa valet om det blir den sista film vi kommer se på bio på ett tag, men men jag hade ångrat mig om jag inte sett den med. Sen har vi ju som tur var en massa bra barnvakter med som vi kommer använda oss av ingen tvekan om det =)
Vi spenderade gårdagen på BB blev en hel dag där vi träffade den barnmorska som ska vara med under snittet, den gynekolog som ska göra snittet ,en kvinna från Island som bara varit här en månad så får se hur det kommer gå med språket men hon talade MYCKET bra svenska för att bara varit här så kort tid. Sen träffade vi narkosläkaren som ska sätta bedövningen, det var skönt att få prata med honom då jag varit MYCKET nervös för det. Men fick efter en liten utfrågning klart för mig att inget av det jag oroat mig för stämde med verkligheten!
Så där kan man ju verkligen konstatera hur viktigt det är att få rätt kunskaper från rätt källa!! Så nu känner jag mig betydligt tryggare och framförallt lugnare inför allt som ska komma. Passade även på att höra mig för om hur min skolios påverkar förmågan att få en bedövning, tack och lov så ser den inte ut att påverka det i alla fall! läkaren var optimistisk att han skulle fixa det på första försöket men han sa ju med att jag har en rygg som innebär en liten utmaning men inte större än att det ska gå.
Det känns så overkligt nu att det är så otroligt nära, varje dag som går nu för oss närmare vårt så efterlängtade barn. Vi har ju trots allt verkligen kämpat för att detta barn ska komma till världen. Först fick jag ju missfallet förra året innan dess försökte vi i 6 månader och sen nu 7 månader innan den här lilla blev till. Så en lång väntan även om jag vet att det inte är i närheten av vad många andra går igenom (som mamma och pappa).
Men jag kan inte vänta nu och längtar så! Men det kommer kännas ovant men oj så skönt att slippa magen nu! Att kunna röra sig mer som jag vill och sitta som jag vill och framförallt kunna RÖRA mig som jag vill utan att allt gör så ont att jag vill gråta när benet eller höfter inte lyder. Men tror allt är glömt fort när den lilla är här dock.
Vart har tiden blivit av?
Jag har sagt det många gånger förr och säger det igen. Jag kan inte riktigt få in i mitt huvud att vi om bara några dagar nu får hålla vårt barn i armarna för första gången.
Som gravid går man verkligen igenom en process och det händer ju så otroligt mycket i kroppen. Först kommer ju tröttheten och illamåendet (och det underbara lyckan), sen börjar kroppen ändras och magen växer, barnet börjar röra sig så man känner det osv osv. Allt det som händer gör ju att tiden går fort sen när man längtar så efter den lille/lilla.
Det är rätt kul när vi talar med familj och vänner för de flesta vet inte om vilket datum vår skatt kommer alla gissar hej vilt så tror det kommer komma en del oroliga samtal om varför vi inte har hört av oss än......
Eftersom vi vet könet så har ju namnet varit klart länge och att vi (eller jag snarare) har avslöjat det för någon är bra men det ska bli härligt att få berätta vad han/hon ska heta. Men det känns overkligt att det snart är dags!!
Arv
Under min graviditet har vissa frågor vaknat som i mitt fall aldrig kan få svar.
En sak som te kommer upp som gravid är ju bristningar som ju till stor del styrs av just ärftlighet och hormoner.
Jag vet inte vilket, men jag har haft en himmla tur tror jag för jag har inte en enda bristning på magen! Däremot på brösten har jag fått några stycken men inte allt för farligt tycker jag, det är ju helt normalt.
Jag är glad över hur lite kroppen har ändrat sig under graviditeten förutom magen, större bröst och lite bredare höfter så är jag som vanligt. Inte en massa vätska har en del men inte så att någon mer än de som ser mig utan strumpor och likande lägger märke till.
Hade ju mamma här i helgen och Sanna de gick om varandra, och båda sa hur vacker de tyckte jag var som gravid. Det värmer det måste jag säga <3
En sak som te kommer upp som gravid är ju bristningar som ju till stor del styrs av just ärftlighet och hormoner.
Jag vet inte vilket, men jag har haft en himmla tur tror jag för jag har inte en enda bristning på magen! Däremot på brösten har jag fått några stycken men inte allt för farligt tycker jag, det är ju helt normalt.
Jag är glad över hur lite kroppen har ändrat sig under graviditeten förutom magen, större bröst och lite bredare höfter så är jag som vanligt. Inte en massa vätska har en del men inte så att någon mer än de som ser mig utan strumpor och likande lägger märke till.
Hade ju mamma här i helgen och Sanna de gick om varandra, och båda sa hur vacker de tyckte jag var som gravid. Det värmer det måste jag säga <3
Ser mållinjen nu!
Tänk vad tiden har gått fort nu är jag i vecka 37!
Du är i vecka 37.
Du har gått 36 fulla veckor och 0 fulla dagar (v36+0).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här]
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Lör 5 jun 2010
Du har 27 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.
Du har gått 36 fulla veckor och 0 fulla dagar (v36+0).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här]
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Lör 5 jun 2010
Du har 27 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
Mycket av det som står här ovan som gäller mig (vet ju inte exakt för bebisen) har redan hänt för 2 veckor sen. Så jag tror att jag kanske har ett bf datum som inte stämmer helt 100 för jag har legat 1-2 veckor före i mycket.
Magen sjönk ner för ca en vecka sen vilket är underbart!! Nu kan jag andas och sitta mera normalt så det är underbart. Det där med att kissa oftare tycker jag har kissat en massa tidigare under graviditeten men INGET mot nu! Det är så lagom kul att mitt i natten med min foglossning ta sig upp och på toa vissa nätter är det nästan så jag inte kommer upp pga av smärtan sen går det i snigel fart. Bebisens huvud har varit fixerat de senaste 2 veckorna.
Så summan av kardemumman kan man konstatera att det härner en massa saker i magen. Sparkarna är inte alls som innan, jag vill inte ens kalla det för sparkar längre mera att det bökar för det känns inte alls på samma sätt längre då liten inte har plats att snurra runt och sparka på samma sätt som tidigare. Nu är det ju verkligen så galet nära att man riktigt kan ta på det. Nu är det ju bara en fråga om dagar =)
hur härligt det än är så känns det otroligt märkligt med, men jag och Jonas så klart längtar ju klart massor. Det går inte att beskriva hur underbart det känns nu och då kan det ju bara bli bättre sen när liten är här =)
Idag har jag satt upp spjälskyddet på sängen och skulle ha satt upp mobilen över sängen men den behöver nytt batteri så var ju tur jag kollade det (den är köpt på en barnloppis). Sen satte jag ihop babysittern så den är klar och så monterade vi bilbarnstolen i bilen vilket gick betydligt lättare än jag trodde. Känns inte som några större problem att ha basen och flytta den mellan fram/baksäte beroende på om man kör själv med den lilla eller inte.
Stolen ska gå att sätta in både med basen och bara med bältet. Trodde det skulle vara enkelt med bältet med men icke! Det var mycket jobbigare att få fast stolen med bara bältet så det ska vi försöka undvika så gott vi kan, men eftersom basen är lätt flyttad borde inte det vara nått problem.
Så nu känns det super duper bra helt klart! Den lilla får gärna komma redan i morgon jag skulle inte klaga ett dugg då. Speciellt inte nu då Jonas jobbar så nära att han kan ta sig hem relativt fort med.
Allt är klart utom BB väskan som ska packas under de närmaste dagarna (under nästa vecka) i alla fall det som jag vet att jag klarar mig utan nu så packar jag det sista innan det blir dags. Känns tryggt om det skulle hända nått innan men det tror jag inte men ut i fall att.......
Kan tillägga att mamma var här i helgen och hon blev något imponerad när hon såg att jag tog mig både ner till sittande på golvet och upp igen utan hjälp (av någon person i alla fall möblerna dög bra). Annars var det mysigt med att ha henne här blir ju sista gången innan hon är mormor.
kniiiiip
Var hos barnmorskan igår och fick då veta att jag troligtvis har börjat öppna mig lite mycket tyder på det även om inget är igång än och inget som tyder på att det kommer starta innan det är tänkt, men fick order om att vila och inte anstränga mig nu och fram till att liten kommer i slutet av månaden.
Annars såg allt bra ut, hjärtljuden låg på 140 som de brukar, liten har fixerat sig nu så nu väntar jag bara på att magen ska börja sjunka ner lite så den lilla inte trycker så mycket på alla mina inre organ speciellt magsäck och revben. Barnet har ju legat under "normal" kurva hela tiden fram till nu, den lilla har ju inte legat oroande under men dock under. Men nu helt plötsligt har det hänt saker vill jag lova, nu ligger han/hon ÖVER kurvan!! Vet inte hur det gick till riktigt men de sista veckorna har jag ätit som en häst och är ändå sugen på nått hela tiden så är nog den lilla som lägger på sig en hel del nu.
I dag var jag på vattengympa och förra veckan trodde de nästan jag skulle föda där och då för jag fick en sammandragning/förvärk i vattnet när jag gympade (jag var inte orolig, var ju som de jag brukar ha ibland). Men de gamla gubbarna blev nog lite små skraja hehe. Idag var dock sista gympa passet för min del och när alla var mitt uppe i sina pass så kom en av instruktörerna fram till mig och berättade att de äldre herrarna inte kunde förstå hur jag kunde komma vecka efter vecka de tror jag ska föda varje vecka =)
Nu är jag hemma i alla fall vilar ut i soffan och det kommer jag fortsätta med för resten av kvällen i alla fall!
Huset vi gillade var det fler som gillade och buden börjar redan (!) sticka iväg så det blir nog att börja om igen dessvärre Men vi ska på möte med banken om 2 veckor för att diskutera lån/lånelöfte och sparande åt den lilla raring vi ska få, så att det blir så bra som möjligt. Jag vill ha ett sparande som jag har lite koll på den dag det ska tas ut så att det går till rätt saker som körkort, studier och liknande saker som barnet/ungdomen behöver. Men som är lätt och inte kostar en massa att ta ut sen. Så då kan det vara smart att ha talat med banken om det fårn början så att det blir ett bra långsiktigt sparande, fonder tror jag inte det blir är lite skeptisk till dem men vi får se kan ju ändra mig när jag får mer kunskaper kring allt.
Annars såg allt bra ut, hjärtljuden låg på 140 som de brukar, liten har fixerat sig nu så nu väntar jag bara på att magen ska börja sjunka ner lite så den lilla inte trycker så mycket på alla mina inre organ speciellt magsäck och revben. Barnet har ju legat under "normal" kurva hela tiden fram till nu, den lilla har ju inte legat oroande under men dock under. Men nu helt plötsligt har det hänt saker vill jag lova, nu ligger han/hon ÖVER kurvan!! Vet inte hur det gick till riktigt men de sista veckorna har jag ätit som en häst och är ändå sugen på nått hela tiden så är nog den lilla som lägger på sig en hel del nu.
I dag var jag på vattengympa och förra veckan trodde de nästan jag skulle föda där och då för jag fick en sammandragning/förvärk i vattnet när jag gympade (jag var inte orolig, var ju som de jag brukar ha ibland). Men de gamla gubbarna blev nog lite små skraja hehe. Idag var dock sista gympa passet för min del och när alla var mitt uppe i sina pass så kom en av instruktörerna fram till mig och berättade att de äldre herrarna inte kunde förstå hur jag kunde komma vecka efter vecka de tror jag ska föda varje vecka =)
Nu är jag hemma i alla fall vilar ut i soffan och det kommer jag fortsätta med för resten av kvällen i alla fall!
Huset vi gillade var det fler som gillade och buden börjar redan (!) sticka iväg så det blir nog att börja om igen dessvärre Men vi ska på möte med banken om 2 veckor för att diskutera lån/lånelöfte och sparande åt den lilla raring vi ska få, så att det blir så bra som möjligt. Jag vill ha ett sparande som jag har lite koll på den dag det ska tas ut så att det går till rätt saker som körkort, studier och liknande saker som barnet/ungdomen behöver. Men som är lätt och inte kostar en massa att ta ut sen. Så då kan det vara smart att ha talat med banken om det fårn början så att det blir ett bra långsiktigt sparande, fonder tror jag inte det blir är lite skeptisk till dem men vi får se kan ju ändra mig när jag får mer kunskaper kring allt.
Det blev 7 av bara farten!!
Vi har ju kollat på hus idag som ni kanske vet efter att ha sett facebook eller mitt förra inlägg.
Skrev ju då att vi kollat på 6 hus men det stämmer inte det blev 7 !!!!
Så vi har verkligen haft en dag full av intryck och viktiga beslut. Det är ju så mycket som ska vara rätt och vi ska båda två få samma wow känsla för huset, det är inte helt självklart.
Av 7 hus var vi helt överens om ett av husen det känndes som att här vill vi bo det här är "vårt". Hade allt det som vi båda två ställer som krav och lite som går att fixa utan allt för stort jobb eller kostander.
Av de andra husen så fastnade jag ett annat hus med men det var främst läget där hade vi behövt fixa en hel del vad gäller altan och likande, plus att det inte hade samma varam kännsla som det hus vi båda gillar.
Jonas hade med ett hus han gilla men inte jag men det var mest pga av att det var lite för litet för oss och när det var 20 par på den visningen så kan man nog gissa att buden kommer göra att priset går upp rätt bra. Sen hade jag inte samma goa kännsla för det huset det var för hårt och kallt för mig.
Men vi får se ska ringa mäklaren under veckan för att se om vi inte kan få se på huset igen på söndag. Hoppas det då kommer vi släppa med oss S-E dit för att kolla upp vissa saker som taket lite mera.
Här är huset i alla fall: http://www.hemnet.se/beskrivning/621180?r=3
Så nu ska jag ta tag i mäklare och banker igen och så får vi hålla tummarna att det vill som vi vill denna gång.
Men vi gör inget förhastat först ska vi se huset minst en gång till innan jag tänker lägga nått bud och diskutera taket mera + att de nog behöver gå ner i pris pga av det eller fixa det innan de säljer.
Fortsättning följer........
Skrev ju då att vi kollat på 6 hus men det stämmer inte det blev 7 !!!!
Så vi har verkligen haft en dag full av intryck och viktiga beslut. Det är ju så mycket som ska vara rätt och vi ska båda två få samma wow känsla för huset, det är inte helt självklart.
Av 7 hus var vi helt överens om ett av husen det känndes som att här vill vi bo det här är "vårt". Hade allt det som vi båda två ställer som krav och lite som går att fixa utan allt för stort jobb eller kostander.
Av de andra husen så fastnade jag ett annat hus med men det var främst läget där hade vi behövt fixa en hel del vad gäller altan och likande, plus att det inte hade samma varam kännsla som det hus vi båda gillar.
Jonas hade med ett hus han gilla men inte jag men det var mest pga av att det var lite för litet för oss och när det var 20 par på den visningen så kan man nog gissa att buden kommer göra att priset går upp rätt bra. Sen hade jag inte samma goa kännsla för det huset det var för hårt och kallt för mig.
Men vi får se ska ringa mäklaren under veckan för att se om vi inte kan få se på huset igen på söndag. Hoppas det då kommer vi släppa med oss S-E dit för att kolla upp vissa saker som taket lite mera.
Här är huset i alla fall: http://www.hemnet.se/beskrivning/621180?r=3
Så nu ska jag ta tag i mäklare och banker igen och så får vi hålla tummarna att det vill som vi vill denna gång.
Men vi gör inget förhastat först ska vi se huset minst en gång till innan jag tänker lägga nått bud och diskutera taket mera + att de nog behöver gå ner i pris pga av det eller fixa det innan de säljer.
Fortsättning följer........
Full rulle här!
Som vanligt är det fullt upp! Där av bristen på uppdateringar!
Under de senaste 4 dagarna som jag har undvikit bloggen har jag fixat en hel del här hemma och passat på att brodera så att fingarna blöder. Nej inte fullt så farligt men det är en rätt bra liknekse.
Valbord var en lugn händelse orkade inte med så då jag var rätt trött och hade ganska ont i fogarna. Men envis som jag är så skulle jag ner på stan. Så efter lite mys med tacos så gav vi oss ner på stan och till Marren som halva Södertälje nog gjort. Fint var det i alla fall med bålet ute på vattnet och kören som sjöng. Kunde dock inte stå så länge så vi fick göra oss hemmåt efter att fyrverkeriet var slut och då kunde jag knappt gå pga av smärtan så folk var lite sura på mig men jag gick så mycket ur vägen jag bara kunde.......
Igår var Jonas och jag på kropp och själ mässan i Solna, han åkte med på vilkoret att vi var hemma tills bordtennis finalen mellan Söderhamn- Eslöv (behöver jag skriva att söderhamn vann!!!). Men åter till mässan så var den intressant. Jag passade på att bli spådd och det kom upp lite saker som tål att tänka över, det var en hel del som stämde in riktigt bra på en speciell händelse/tankar jag haft ett tag. Sen sa hon även en del om min mediala förmåga om saker jag kännt men inte varit säker på om det varit inbillning eller ej. Skönt att höra att jag inte är helt tokig utan att det låg/ligger nått i det. Hon sa att efter att pytte liten är född så kommer den förmågan att växa då den ofta gör det efter att man fött barn. Vi får väll se, men det skulle vara intressant att vidarutveckla den förmågan men det är nog inte rätt tillfälle i livet just nu, vi får se hur det går med den saken.
Kom upp en hel del annat med som var av intresse men det håller jag för mig själv, men ska i alla fall boka tid för en längre läsning. Finns en kvinna i Sandviken som ska va duktig så får dra med mig svärmor dit.
Idag så ska vi på inte mindre än 6 (!!) husvisningar av dessa så tror jag bara att 2 är något vi kan vara riktigt intresserade av men man vet aldrig fören man sett husen det kan vända fort då åt både det ena o det andra hållet. Så vi får väl se vad det kan ge kanske inte fasnar för nått hus eller flera. återkommer med hur det gått i alla fall!
Under de senaste 4 dagarna som jag har undvikit bloggen har jag fixat en hel del här hemma och passat på att brodera så att fingarna blöder. Nej inte fullt så farligt men det är en rätt bra liknekse.
Valbord var en lugn händelse orkade inte med så då jag var rätt trött och hade ganska ont i fogarna. Men envis som jag är så skulle jag ner på stan. Så efter lite mys med tacos så gav vi oss ner på stan och till Marren som halva Södertälje nog gjort. Fint var det i alla fall med bålet ute på vattnet och kören som sjöng. Kunde dock inte stå så länge så vi fick göra oss hemmåt efter att fyrverkeriet var slut och då kunde jag knappt gå pga av smärtan så folk var lite sura på mig men jag gick så mycket ur vägen jag bara kunde.......
Igår var Jonas och jag på kropp och själ mässan i Solna, han åkte med på vilkoret att vi var hemma tills bordtennis finalen mellan Söderhamn- Eslöv (behöver jag skriva att söderhamn vann!!!). Men åter till mässan så var den intressant. Jag passade på att bli spådd och det kom upp lite saker som tål att tänka över, det var en hel del som stämde in riktigt bra på en speciell händelse/tankar jag haft ett tag. Sen sa hon även en del om min mediala förmåga om saker jag kännt men inte varit säker på om det varit inbillning eller ej. Skönt att höra att jag inte är helt tokig utan att det låg/ligger nått i det. Hon sa att efter att pytte liten är född så kommer den förmågan att växa då den ofta gör det efter att man fött barn. Vi får väll se, men det skulle vara intressant att vidarutveckla den förmågan men det är nog inte rätt tillfälle i livet just nu, vi får se hur det går med den saken.
Kom upp en hel del annat med som var av intresse men det håller jag för mig själv, men ska i alla fall boka tid för en längre läsning. Finns en kvinna i Sandviken som ska va duktig så får dra med mig svärmor dit.
Idag så ska vi på inte mindre än 6 (!!) husvisningar av dessa så tror jag bara att 2 är något vi kan vara riktigt intresserade av men man vet aldrig fören man sett husen det kan vända fort då åt både det ena o det andra hållet. Så vi får väl se vad det kan ge kanske inte fasnar för nått hus eller flera. återkommer med hur det gått i alla fall!