I am back!
Jag har länge tänkt blogga nu, men då vi varit bortresta (O-ringen) och sen haft besök i 2 veckor så har datorn inte haft någon större prioritet. Sen har jag upptäckt hur himmla kul det är att virka så just nu går kvällarna åt till det och till att göra nystan (har köpt 10 härvor med garn) ska göra ett överkast till Sonja först så ska Kajsa och Lisa få senare.
En sak jag länge tänkt att jag måste skriva om det är min underbara make. Jag insåg då jag läste min berättelse om Lisas förlossning att jag inte nämner honom, vilket han verkligen gjort sig förtjänt av för han var helt underbar med att berömma och hade verkligen lyssnat på det jag bad honom (att vara nära mig och ta mycket på mig när det gör ont krama om osv) bara jag tänker på alla fina ord han sa gör mig rörd. Men han är otroligt duktig på att berömma mig och tala om hur mycket han älskar mig även när jag inte ligger och föder barn. Vi har varit ihop sen 2006 och gifta i 3 år i morgon! Men jag är lika kär och han får mig helt knäsvag bara han ler på det sätt som bara han kan, jag är så stolt över honom på alla sätt. En finare make och pappa får man leta efter!
Lisa har växt MASSOR nu är hon 5 veckor gammal (6 på lördag) och hon har på denna tiden ökat ett helt kilo! på 10 dagar gick hon upp 4 hg så hon är helt enorm. Men hon har kämpigt med magen och det gör riktigt ont för henne så har varit flera vakna nätter för henne och oss men nu har vi fått hjälp av bvc och hoppas det blir bättre med minifom droppar. Kajsa har med haft en stökig magen den har ju bråkat med henne sen hon kom men nu har hon med fått medicin som verkar ha effekt så hon slipper gråta och vara otröstlig var gång hon ska bajsa för det har verkligen gjort ont för henne länge nu.
Idag var jag på efterkontroll och vår otroligt fina barnmorska hade en lite (eller den var en rätt stor) överaskning åt barnen/oss hon hade gjort 2 helt underbara nallar åt tjejerna (Sonja och Kajsa) Lisa får sin nästa gång vi ses när Lisa ska in på sin nästa kontroll. De ser nästan köpta ut helt underbara så jag började nästan att gråta, blev så rörd av henne. De hade hon ju verkligen inte alls behövt göra på nått sätt, så att hon väljer att lägga den tiden på mig och mina barn trots att det är det sista hon skulle behöva hon gör ju bara sitt jobb är för mig helt enormt.
Underbara underbara Marlene :) Vi diskuterade min förlossning idag med och hon menar att jag är som gjord för att föda barn vilket var otroligt roligt att höra (vet även att hon sagt det om mig till andra, en vän till mig så helt ok) snabba förlossningar verkar vara min grej. Men kan fortfarande inte komma över att det inte ens gjorde ont denna gången, bara någon enstaka värk o krystvärkarna men det var ju bara 2 st......känns fel på nått sätt att det gick så lätt att föda jämfört med när kajsa kom och det gjorde så fruktansvärt ont där ser man verkligen att snabba förlossningar gör MYCKET mer ont!! Att moderkakan inte kom ut det känns helt ok idag bara lite ledsen att hennes första 6 timmar kantades av att jag var ledsen och orolig mitt i lyckan och sen sov jag ju bort 4-5 timmar med op och narkosen när jag skulle vakna.
men nu ska vi käka tårta har gjort en prinsesstårta fast den är nån dag nu för jonas fick den på sin namnsdag (olof) men det blev över :)
Sen ska jag mysa ner mig med en go bok så på återseende!!
En söndag eftermiddag
Känns lite fel att skriva eftermiddag när klockan just nu bara är 13.30 men men.
Idag och igentligen hela helgen har gått i lugnets tecken. Igår så var mamma och jag ute med töserna på en lång promis, vi löste det med att vi tog två vagnar (har 2 st dubbel vagnar var av den ena går att göra om till enkel med om man vill), så det känndes lite märkligt att gå med en enkelvagn igen. Är jag själv med barnen eller vi bara kan ha en vagn med (får ju bara plats med en i bilen tex) så sitter Sonja nu mera på en sån här :
Sen var det mest mys hemma, vi köpte jordgubbar och melon (som vi nästan levt på hela sommaren) men vi försöker hålla mängden gubbar på en lagom nivå då både Sonja och Kajsa reagerar på det. Idag har jag städat och nu tar jonas golven, mamma är ute med Sonja och Lisa. Kajsa sover i sin säng så det är rätt ok sitter i mys kläder och funderar på vad jag ska ta mig för nu.
Borde fixa med hyllan och alla viktiga papper i hallen MEN Kajsa har sovit 1 tim och lär vakna innom en timme och jag tror jag behöver mer tid än så + att jag inte har lust..........Eftersom jonas städar kan han ju inte ta henne om hon vaknar dirket och han har en stund kvar, ett vilt barn bland alla papper känns mindre kul.
Vill virka men vet inte om jag har ro till det eftersom jag vet att jag borde ta hallen
vill baka men vet inte vad riktigt och har inte alla saker hemma säkert om jag kommer på nått bra. Lutar åt en fusk päron paj men vi får se. Har verkligen lyxat till det nu när mamma är här det har blivit en massa gott.
Jag har gjort, blåbärspaj, jordgubbs och maräng paj, vanligt fika bröd (bulle o kaka som fanns i frysen), sen har vi käkat en hel del jordgubbar när barnen sover, och nu blir det nog en paj idag med :D
Trots det så står vågen nu på 57.5 kg det betyder att jag bara har 2,5 kg kvar till vikten jag hade då jag blev gravid med Lisa, men har 7,5 kg kvar till vikten jag hade när jag blev gravid med Sonja.
Vet inte om jag vill gå ner till 50 kg igen, MEN jag vill och ska få bort de fett (ja jag tycker det och det är min kropp ) som sitter kring midjan/magen men det betyder inte att jag vill banta utan jag vill omvandla det till muskler så jag får en stark kropp igen!
Men det får nog bli lite virkning nu för Kajsan ska väckas om 30 min så nu slapp jag fundera över vilket jag ska göra. Så det blir mys med henne fram till att resten av fam kommer hem så ska vi käka lite pizza.
Föresten!! Någon mer än jag som följer serien barnmorskan i east end på svt? Hittade den som bok och kan varmt rekomendera den även om man inte sett serien på tv.
ha nu en skön söndag! o gör som vi låt det bli en mys dag!
Förlossning Lisa i bilder
Här kommer det bilder från Lisas födelse, hamnat lite i oordning men det får ni ha översende med :)
äntligen kom vårt tredje hjärta ut så underbart!
hon hade navel strängen runt halsen när hon kom tack och lov löst sen hälsade hon på barnmorskan när hon kom ut snuttan är artig redan :) de på förlossningen var farshinerade av hur navelsträngen såg ut de brukar vist inte vara så snurrade som denna, som en gammal telefon sladd.
Trött men lycklig eller just då var jag lycklig över Lisa men olycklig över att behöva lämna henne och åka ner på op.
första tvätten var så där.........
myser i sängen
här var klockan mitt i natten och förlossningen hade varit i gång flera timmar börjar bli något sliten här.
här hade vi precis kommit in på förlossningen
sista magbilden......
min inte så goda vän lustgasen no more för att inte säga never agien!
första bilden när hon kom ut!
pappa matar för första gången
mer tvätt bilder :)
tumme lisa
Den stolta tre barns fadern
Önskar att jag kunde skriva första blöj bytet här då Jonas bytt första blöjan på både Sonja och Kajsa men det här är nog andra eller tredje blöjan som byts, jag fick äran att ta första bytet denna gången men det är i alla fall pappas första byte på bilden.
så lik sina båda systrar <3
så sjukt liten i stolen allt blir stort nu, även storlek 50 är så stor på henne.
HEMMA!! fick tyvärr inte med sonja som även hon var nyfiken på lilla lilla syster hon kommer gärna och pussar/kramar henne men än så länge är det på ettt rart och snällt sätt. Kajsa är sitt nyfikna jag och är frame hos Lisa direkt när hon är i babysittern men helst ska hon ha filtar mm så man får ha koll.
undrar va de släppat med hem nu då.......?
Midsommardagen 2012
Det blev en midsommar att minnas utan tvekan på många sätt.
Natten mot midsommarafton (22/6) vaknar jag vid 04.20 av att det började kännas i magen oregelbundna värkar satte igång.Men jag trodde mest det var pin värkar då de visserligen kändes men bara några få som gjorde ont. de höll i sig hela dagen och blev mer och mer regelbundna men de ökade inte i styrka så jag bestämde mig för att det inte alls var dags, vi skulle ju ha gäster!!
Gästerna kom vid 16 tiden och då hade det börjat bli fler värkar som var onda men inte onda nog för att det skulle få mig att reagera så mycket, det räkte att andas och ta det lungt men kunde fortfarande prata fast de gjorde ont. När våra vänner skulle gå hem vid 22 tiden så hade jag försökt ta tid på hur långt det var mellan värkarna när de gick var det 10 min mellan men eftersom de inte gjorde ont så var jag väldigt osäker på om det verkligen var på gång eller inte. Men hade haft 10 min mellan under ca 30-50 min då de gick men eftersom jag var så osäker på om det var på riktigt eller inte, så bestämde vi oss för att vara uppe i en timme och klocka värkar innan vi bestämde oss för hur vi skulle göra. En timme senare så var det regelbundet 10 min mellan värkarna så då vågade vi inte lägga oss utan att ha ringt förlossningen för rådgivning eftersom värkarna fortfarande inte gjorde så värst ont.
Kommentaren jag fick var att de precis satt och talade om mig, min barnmorska jobbar delvis på förlossningen och var där denna kväll (tack och lov) så hon hade förvarnat om att jag nog skulle ringa in hon trodde inte jag skulle klara mig över helgen och rätt fick hon!
De bestämde att jag nog skulle ta mig in så vi fick snabbt ringa tillbaka en av gästerna som bor nästan granne med oss så sov hon här och vi kunde åka in lugnt tur att jag packade BB väskan redan på torsdagen (vi hade köpt det sista samma dag hon kom)
Jag hade inte så ont men hade fullt upp att fokusera på värkarna i alla fall att jag knappt minns så mycket av resan. Tror dock att pappan var lite närvig för fick höra senare att han legat en bit över fartgränseen in.
Väl inne på BB så fick vi ganska snabbt ett rum och göra oss hemmastadda, jag fick kläder att byta om till. Vilket jag vägrade att göra då jag var helt övertygad om att bli hemskickad igen eller det oraoade mig inte för men trodde nog att de skulle säga att det inte hänt mer än det gjort på torsdagen (var då öppen 2 cm och halva tappen var kvar) men sen kom min barnmorska in och gjorde en ny koll var då öppen 4 cm och tappen var helt borta. Så det var ju helt klart igång även om det inte riktigt känndes så just då, blev uppkopplad med ctg band och vissa värkar som bara var på runt 40-50 gjorde rejält ont medans vissa på över 100 inte känndes så värst farligt. Men det tog tid att öppna sig och få fart på värkarna denna gången. Vi kom in vid 1 tiden och jag hade
etablerade värkar först vid 8 började testa lustgasen lite smått när vi kom in där på natten för jag ville klara mig utan smärtlindring om det gick men gasen gjorde mig så fruktansvärt snurrig att jag nästan inte hade någon koll på kroppen trots att jag andades precis som BM sa hon satt med och kollade att jag andades rätt så lustgas och jag är inte kompisar.
Så barnmorskan frågade om jag inte ville ha en epiudral och efter viss tvekan så bestämde vi att det var lika bra att den blev lagd innan smärtan blev för häftig (hade ju riktigt ont med Kajsa) men när första läkaren stack han mig 3 gånger vilket som alla som fått ryggbedövning vet gör as ont men första sticket hamnade han riktigt fel och hela benet började att rycka och leva ett eget liv blev riktigt rädd där. Så han kallade in en specialist men han var ju inte bättre han så efter ytterligare 3 stick så hävdade de att bedövningen tog men jag hävdade något
annat jag den känndes inte alls som de jag fått med de andra barnen. Den tog toppen av värkarna som förövrigt fortfarande inte var så starka i ca 30 min sen slutade den värka helt så bara test dosen fungerade en blev det nått strul med pumpen men det satt fel från början redan eftersom den inte minskade mer av den lilla smärta jag kände.
10 så satte de ett värkstimulerande dropp för att hjälpa min då trötta kropp på vägen.
Hinnorna togs vid 10.45 efter många om och men de hade då försökt ta hål på dem i flera timmar var öppen 6-7 cm men hon låg lite för högt upp och hade handen så att BM kunde hälsa på henne innan hinnan togs eftersom värkarna var så svaga blev det svårt att ta hinnorna + att de var rädda att navelsträngen skulle rammla ner under henne och täppa till utvägen då hade vi varit tvugna att snitta.
Krystvärkarna började vid 11.12 och hon föddes 11.16 det gick jätte fort bara två krystvärkar krävdes hela huvudet kom ut på en och sen kom kroppen på nästa. Men jag hade inte alls samma kännsla som med Kajsa då det trots epidudral kändes tydligt att krystvärkarna kom denna gång var det lite tryckande kännsla men inte alls så farligt mycket så det var undersköterskan som upptäckte att det var dags den enda stunden BM gick ut så klart så det blev fart på dem.
Ut kom världens finnaste tjej och när jag såg att det blev en tjej så kändes det bara så självkart och ingen blev lyckligare än jag över vår tumme Lisa på 2335g 47 cm ( kajsa 3110 48 cm och sonja 3066 g 49 cm)
Sen började kampen med moderkakan de prövade med massage (misshandel) av magen, akupungtur i tårna (fy fan de satte nålen i nagelbanden), de prövade att försöka gräva/dra ut den när jag hade lustgasen men det gjorde så ont att de fick sluta. Eftersom lustgasen inte fungerade så blev jag så snurrig att jag knappt klarade av att flytta masken från munnen och fick panik när jag inte hörde vad de sa till mig längre.
Så jag bröt ihop av att behöva lämna Lisa och det känndes som jag skulle missa allt men de gjorde det mesta när jag var kvar väga mäta, första matningen osv sen blev det operation enligt sköteskorna så var jag så upprörd att jag började stor gråta efter att de sövt mig.
moderkakan fick de ut 13.28 med kajsa som kom 07.17 så kom den ut 07.24 lite skillnad det och denna gång förlorade jag 1200 ml blod och med kajsa 525 ml och med Sonja 600 ml. Så det här var både den värsta och den lättaste förlossningen ska försöka få till lite jämförelser sen hoppas jag för de har verkligen varit tre super olika upplevelser alla förlossningarna milt sagt. Men trots moderkakan så var detta nog den bästa om jag ska välja någon av dem men alla har + och - men slut resultatet har ju blivit lika ljuvligt var gång <3 och triss i tjejer är inte illa med så vackra som våra!
En komisk grej som hände under förlossningen var att jag vid 6 tiden var på toa i de otroligt sexiga trosor man får. Jag lyckas då fasna med klockan i dem så BM får klippa loss mig. Efter några timmar kommer hon in och säger att de ska ronda vid 9 och att de kommer bestämma då om de ska sätta på droppet eller inte jag tittar då på klockan och utbrister att det är ju läääääänge tills dess, jag låg ju mest och bara väntade på att den smärtan jag hade vid kajsas förlossning skulle komma. Jonas kolla lite snett på mig och förklarade att klockan var 8.30 jag hade kollat en hel del på klockan och hade tyckt tiden gick långsamt men inte uppfattat att den stannat. Hade ju fullt upp med att föda barn jag :)
Lisa är född i vecka 37+1 hade hon kommit en dag tidigare hade hon räknats som prematur kajsa kom i vecka 39+2 och sonja 37+4. Trots det var kajsa som alla oroade sig för i magen och hur hon växte så är det ju hon som vägt mest, denna gång sa min BM när jag funderade över magstorleken tyckte jag var liten mot tidigare gånger att detta skulle bli största bebisen men det såg vi ju stämde........
Men nu njuter jag av mina tre hjärtan, Jonas var hemma första veckan vilket var underbart nu är mamma här i 2 veckor och sen är Jonas hemma 2 veckor till sen börjar allvaret på riktigt med livet som tre barns mor men jag känner mig relativt lugn för det. Tycker vi har bra rutiner och struktkur på dagen sen är lisa ett otroligt lungt barn vilket underlättar när Sonja just nu har kommit in i värsta 2 års trotset hon är hemsk i mellan varven men sen vänder hon lika fort och blir den mest underbara go ungen som finns på denna jord!! Kajsa har börjat gå jätte bra om man håller henne i händerna med så nu tränar vi här hemma skulle ju underlätta både hennes o mitt liv och hon börjar tulta runt här hemma :)
Jag hade tänkt lägga ut bilderna från förlossningen nu men det blev så långt att de kommer en annan dag innom en snar framtid!
Det blev långt o lite rörigt men ni fick en bild av hur det var dagen då vi blev föräldrar igen. Men jag lovar er det kommer inget sånt här inlägg om ett år igen nu är det stopp.
jag stänger inga dörrar för fler barn, det räcker just nu och som det känns idag vet jag inte om jag vill ha flera. Men jag vet ju inte hur det känns om 3-4 år då är jag ju bara 30-31 så det är färdigt just nu sen får vi se. Vi kanske blir sugna på en sladdis eller så är det super härligt att slippa byta blöjor, fixa välling mm att vi inte orkar ge oss in i småbarns åren igen. Det som lever får se helt enkelt!