All for love

Tiden har verkligen rusat här hemma. Inte nog med att det har varit midsommar det är fullt upp jämt!!

Flickornas mormor, morfar och moster var här under midsommar vilket var väldigt trevligt måste jag säga. Men tyvärr hade kameran laddat ur och jag glömde ladda så det blev inga bilder på det första mötet med Kajsa :(
Eller ju några på mobilen tur den finns i alla fall. Vi umgicks och hade det mysigt med britt, sven-erik och 2 av desra barn (i min ålder) blev bla kubb spel och tja va ska jag säga mina förmåger vad gäller kubb så har de legat av sig några år så till Jonas och Daniels förtvivlan så flög pinnarna hit o dit men inte slog de ner det som de skulle (eller 1 på slutet och kungen......). Sen blev det en tur till Taxinge slott för deras underbara kak och tårtbuffé mums sjukt gott (och dyrt) det är vår midsommar det

I natt har kajsa varit mindre rolig och jag är helt slut trots att jag sov på förmiddagen. Hon somnade vid 23 vakande vid 2 och det var det längsta hon sov sammanhängande på hela natten.......
Sen har hon vaknat för att få nappen men mest har det varit för att hon vill små snutta lite så mycket spring upp och ner för att fixa iordning ersättninge åt henne. När klockan ringde var jag så trött att jag knappt viste var jag var så J tog båda barnen en stund så jag fick sova en stund till 30 min. Jag trodde jag hade läkartid på huddinge så vi åkte dit men det var vissaerligen den 28 men nästa månad.....förvirrad småbarns mamma? Men jag fick i alla fall 3 tim söm i bilen även om det blev lite uppdelat i 2 omgångar. Det känns fortfarande i hela mig att natten var tuff och under hela dagen idag har hon varit väldigt kontaktsökande och vill inte vara själv alls bara famnen duger åt henne. Men det märks tydligt att magen stör henne så nu har vi köpt magdroppar de hjälpte ju Sonja så hoppas på en favorit i repris nu!

Sonja och jag passade på att plaska i poolen när vi kom hem, vet inte vem som njöt mest av oss 2 men tror det var nakenfisen, i morgon blir det Jogersö med Malin och Malva ska bli ritkigt trevligt även om jag gruvar mig lite för hur det ska gå att åka och bada med 2 små var av en ska vara överallt just nu......Men någon gång måste ju va den första så nu får vi testa och se!  

Sonja hade en träff idag, hon och en blivande förskole kompis M lekte i vår sandlåda på gården en stund, sen tog de med sig sandlådan in och fortsatte leka inne. Även om tjejerna mest lekte brevid varandra är det kul att se hur Sonja är när hon är med andra barn och inte bara oss vuxna här hemme blir ju lite annat när vi är på öppna förskolan här är ju hennes hem miljö och hon är inte van vid andra barn som leker med hennes saker.
Nu tar hon det med hyfsad ro men hon tar gärna leksakerna från barnet som leker med dem här men det är nog mera för att de ser roligare ut när någon använder dem.


Sen var jag en sväng till jobbet (nya) och skrev på alla papper så nu är det klart så långt har talat med min nuvarande chef och fått lov att börja på nya jobbet redan i augusti ska bara skriva på uppsägningen mm nästa vecka har redan varit och hämtat alla saker så bara det formella kvar nu.

Hade ju tänkt börja arbeta i sep men då det var svårt med vikarier och rent ekonomiskt så var det bästa att jag började lite tidigare än tänkt. Kommer kännas hårt att vara borta från mina älsklingar speciellt Kajsa när hon är så liten, man inser verkligen med andra barnet hur fort det går innan de inte längre är en bebis. Sonja är ju fortfarande liten men ser inte henne som en bebis utan ett litet barn nu. Men jag har ju nära till jobbet så blir ju inte allt för långa dagar i alla fall...... Nå ja det ska nog gå bra är ju 5 månader bara som jag jobbar innan jag går hem vid årsskriftet. Måste tänka så annars kommer det aldrig gå!

Vi hade vänner över på grillning igår, mycket trevligt var det! Så roligt att lära känna nya trevliga personer här även om det alltid är tufft att skapa ett nytt kontakt nät igen så har vi haft tur som mött så trevliga personer runt oss.

Sonja och dottern till de som var här M de röjde runt med Sonjas bobby car och hade jätte kul det var såroligt att se dem ihop! Men det blev sent för dem Sonja stupade i säng vid 21 och sov till 9, Kajsa somnade med runt 21 men hon sov ju lite av och till i alla fall under middagen sen sov hon till 4 då hon gnällde till så hon fick nappen och jag skulle göra ersättning men såg då att ungen sov igen så då fick hon sova tills hon vakande vid 7 och ville ha mat (!!!) men då åt hon nästan 100 ml annars brukar hon äta mellan 70-80 ml som bäst.


Jag gick igenom min gaderob för att se främst vilka byxor som passar fortfarande och upptäcker då att höfterna som blev större med Sonja har blivit ännu bredare efter denna graviditet hur 17 det nu var möjligt??? :( Så de byxor jag hade sparat framme som jag viste att jag kunde ha några veckor efter att Sonja kom är helt omöjliga att få på idag och då har jag bara 1 kg mer i vikt nu än innan jag blev gravid!! Så om man tänker min vikt från att jag blev gravid med Sonja så står vågen på + 6 kg nu (vägde 50 kg när jag blev gravid med S, när hon föddes och när jag blev grav med K vägde jag 55 kg o nu 56 kg).

De som ser mig tycker jag ser friskare och piggare ut nu, men jag tycker verkligen det är jobbit med de kärleks handtag jag fått som aldrig varit där innan! Så nu ska jag göra vad jag kan för att få bort dem höfterna är nog bara att inse att de alltid kommer vara bredare så nya byxor är ett måste (bara 2 par passade) men har blivit kurvigare hela jag efter denna grav.

Men nu är det lång prommenader och mer hälsosam diet som gäller här hemma. Ska bara försöka hitta någon metod som känns bra, är tryggt och sunt (ingen svält kur), vi får väl se hur det går men 6 kg borde jag ju klara av att få bort i alla fall all bakning som kan ställa till det......

Nu väntar vi på att vår bvc sköterska ska komma hem hit och titta på Kajsa får se om hon ökat sen fredag då vägde hon 2990 g men hon äter så bra att jag tycker nog non borde ha ökat.

Tänk att det snart gått 2 veckor sen hon kom, det har varit en händelserik tid på gott och ont sen hon kom.

Dagen eller kanske snarare kvällen då vi kom hem från BB var jag så slut och full av hormoner att J fick stå ut med både det ena och det andra utbrottet från mig var inte alls snäll. Så då är det verkligen tur att ha en man som säger åt en att du var inte dig själv det förstår jag när jag inser hur dumt jag burit mig åt och säger förlåt.

En sak jag glömde skriva när jag berättade om förlossningen var att jag i början tittade mig blind på CTG mätaren var lite osäker på om smärtan var början till en värk eller inte ibland och när den väl började registrera värken så skulle jag ju ha börjat med lustgasen långt innan. Så när jag väl vågade lita på min kropp och ta gasen så fort minsta smärta kom gick det mycket bättre, är ju bara att sluta om smärtan inte blir en värk......Men det fattade inte jag just då utan gick mer på teknisk utrustning än min kropp. Så mitt råd är att lyssna på kroppen och göra det som känns bäst där.

Kajsa blir bättre och bättre i dag har hon haft sitt första kräk fria dygn så det är ett klart framsteg. Vi var nere på BVC för första besöket, normalt är ju det första besöket ett hembesök men pga av hennes problem tog vi första tiden vi fick och så blir hembesöket på tis. I alla fall så hade hon gått upp från 2800 till 2990 så det var ju jätte bra!! Hon kräktes innan bara vid natt och första morgon målet inget på dagen vilket ingen vet varför men vi hoppas att de upphört nu då men är ju bara ett dygn än som hon klarat sig annans äter hon ok inte så bra jag skulle önska alls då hon inte ökar i mängd så nämnvärt.

Annars är hon ett VÄLDIGT lungt barn hon gråter när det är mat eller blöj byte annars är hon mest lugn och ligger och studerar oss och syster. Det enda är väl på kvällen då hon ska sova för natten oftast kommer hon inte till ro om hon inte somnar i vår famn oftast somnar hon fort i alla fall. Jag försöker verkligen få all tid jag bara kan med henne nu och har henne hos mig jämt och myser, för med barn 2 vet man hur fort det går innan de lämnar bebis stadiet och börjar bli en egen person som ska va ute på äventyr och inte alls vill mysa hos mamma mera.


Så vi njuter av livet här hemma nu =) Men igår var jag ute på första promenaden på jag vet inte när helt ensam utan barn, vagn eller make och det var helt underbart att bara gå och känna den friska luften som var eftersom det precis hade slutat regna när jag gick men hade rätt ont när jag kom hem sen, när ska fogarna gå över???

Nu ska vi i alla fall på ett års kalas så trevlig lördag/helg alla!

Gissa vad som hänt!

Jo en viss liten tjej här hemma bestämde sig för att ta mer än bara några få steg.
Jonas satte henne vid hennes gå vagnen i morse då har hon bara gått ett eller två steg med den här hemma men nu gick hon över hela vardagsrumet!!! Senare så gick hon över det helt själv utan nått stöd alls det behövdes bara en leksak som lockade lite =D Så stolt över henne nu, vi var på öppna förskolan en sväng och hon fortsatte gå så bra där med och sen hemma så hon har verkligen knäckt koden från en dag till nästa!!

Igår överaskade hon mig med, hade henne på nedervåningen då jag höll på att städa hade bara trappan kvar så stod med ryggen mot henne när jag känner hur någon tar på min fot ungefär mitt i trappan! Vänder mig om och där är en glad liten madamm men mamma fick hjärtat i halsgropen för någon sekund det gick super lätt för henne att klättra upp så nu är grinden stängd till trappan jämt!!

Så nu hoppas jag hon kommer på att man tar sig fram fortare att gå än att krypa snart det underlättar ju med 2 små och att vi inte har någon som far ut med trappan en vacker dag.

I går kväll lyxade jag och J till det med rosé vin (blev påverkad av ett halvt glas då är det illa hihi) och jordgubbar med glass när barnen sov en sån lyx!

 dålig bild men med en mobil inte lätt att hinna med när det går fort men bättre än inget. Filmade med men lyckas ju inte få upp någon film här på bloggen fattar mig inte riktigt hur man gör så då blir det halv bra bilder ;)

 nej nej inte den där kotten! (det här var en skadad igelkott som fanns hos vänner till oss som inte var det minsta rädd för oss eller snarare desperat efter hjälp stackaren)

Men jag menar MIN underbara kotte, vår lilla Kajsa!
När Sonja föddes tyckte jag hon låg som en groda (som ju många nyfödda gör) så hon fick smeknamnet grodan (det lär hon få leva med). Kajsa har inte riktigt lika mycket groda över sig som Sonja hade men hon är helt klart en liten igelkott (ni som känner mig vet ju hur mycket jag älskar det djuret) med sitt mörkbruna hår som står rakt upp (börjar lägga sig nu lite halvt) även om de på förlossninge, BB och neo kalade henne för en liten trollunge =)

Jag tänkte försöka berätta om förlossningen nu.

Det började utan att v/jagi förstod det redan vid 18 tiden på kvällen den 6/6 med förvärkar med 5-6 min mellan men de höll bara på regelbundet max 20 min och eftersom det varit falskt larm innan och dessutom slutade så tyckte jag inte J behövde ta tiden på värkarna. Vi la oss vid 22-23 nått och allt var lungt då, vaknade vid 01.30 av en konstig kännsla (kan inte förklara bättre) sen kändes det fuktigt så jag trodde vattnet hade börjat sippra men såg till min förskräckelse när jag tände lampan att min hand är täckt av blod!

Så jag skriker att jag blöder, flyger upp och rusar in på toan hinner inte mer än in så är det som att någon drog ur en propp och det bara forsar vad jag då tror är blod (det var det men även vattnet som gick). J springer och hämtar nummret till förlossningen och en tel så ringer jag. Fick order om att lägga mig omgående så skulle hon kalla på en ambulans! 

Minns inte hur lång tid det tog innan ambulansen kom men det känndes som en hel evighet i alla fall. Vi hann ringa barnvakten som kom en bra stund innan ambulansen, ringde familjerna och sen skickade vi ett sms till vänner om att det var på G så A och M kom med in störtande hemma innan ambulansen kom så det var full fart hemma. Jag tror inte jag riktigt hann med att förstå allt som skedde just då. 

Eftersom de misstänkte att moderkakan lossnat så var det ju bråttom in till Nyköpings förlossning där konstaterade de bara att de TRODDE att den satt kvar så gick läkaren som varken J eller jag gillade (hon var hård och kall) ut och ringde huddinge för att rådgöra med huddinge förlossning som ville ha upp mig dit, så det blev ambulans igen med blåljus och gasen i botten dit. Det känndes helt overkligt att behöva det, så tillsamans med abulanspersonalen och en barnmorska ( jag skriver BM sen) så åkte vi in och det var här som värkarna började komma lite smått i alla fall de jag kunde känna för var öppen 3 cm i nyköping. 

När vi kom in till huddinge hade klockan hunnit bli 04.30 och då var jag öppen 4 cm, vilket stämmer bra om det är som man säger att man öppnar sig ca 1 cm i timmen. J kom in kanske en kvart efter oss så han körde fort han med tror jag =) Nu hade jag rejält ont vill jag lova! mer eller mindre hänger ut från sängen och skriker och om jag minns rätt så svor jag som en annan bortbindare med i ena andetaget i nästa bad jag om urrsäkt för hur tramsig jag var. Jag höll verkligen på att få panik där ett tag då smärtan var så intensiv så tror att J fick en och annan smäll med lustgasen med ville inte hålla den mellan värkarna (vet inte varför) så slängde den väl mer eller mindre på honom. BM hade fullt upp med att skriva in mig så hon stod mest vid datorn och skällde på mig att jag andades fel i lustgasen (mådde illa och spydde som en hund typ....) men tillsist efter att älskligen hutat åt dom att göra nått då jag hade så ont så kollade hon om jag öppnat mig nått mer och skojade lite om att det kanske var snabba ville som kom och det var det! 

På 2 timmar hade jag öppnat mig från 4 cm till 9 cm så inte konstigt att värkarna var så tuffa som de var! J stod vid sidan och berömde och stöttade men när han sa hur duktig jag var fick han bara arga det är jag inte alls (tyckte jag var jätte pipig innan jag fick veta hur öppen jag var trode ju det var flera timmar kvar) och när han sa att jag skulle andas så blev ju svaret att jag gör det ju!!!

Strax innan hon kollade hur öppen jag var hade de ringt på narkosen så att jag skulle få ryggbedövning och han var het efterlängtad måste jag säga! Så bedövningen la han vid 06.45 vid 7 hade den full effekt och 07.19 kom hon. 

efter att bedövningen börjat värka blev det nått helt annat, jag var rädd att värkarna skulle stanna av pga av bedövningen men tack och lov inte. Jag hade mest problem med att inte krysta det var dags från 9 cm till att det var dags vilket tog 30-45 min låg och flåsade som en annan tog, men det var det enda sättet att inte krysta fick veta att om man flåsar så går det inte att krysta och det måste jag hålla med om att det stämde. De hade fram en massa varma handukar underbart sen var hon ute på ca 5 kryst värkar. 

Det som var häftigt var att BM stod vid sidan och lät mig lita på min kropp och det känndes verkligen som att jag va med hela vägen och blev inte lika överväldigad av smärtan eller fick panik som innan utan allt kändes lungt även om det brände som 17 och spände men det var bara precis innan huvet kom ut som det var tufft och det var ju inte  lång stund alls. 

Jag blev förvånad över att jag kunde vara så stark jag var trots allt även om jag kännde mig som den gnälligaste i universum just då. Att ha klarat av en vaginal förlossning är för mig en otroligt häftig upplevelse, även om jag fick Sonja till mig direkt med så kunde jag inte hålla i henne, bara smeka nu fick jag ju henne till mig direkt vilket för mig var helt underbart och nått jag verkligen saknade med Sonja. Jag tänkte skriva lite om skillnaderna sen på snitt/vaginal förlossning men tror det får bli ett eget inlägg så inte detta blir jätte långt. 

Efter att liten var ute så klippte J navelsträngen något som han varit stenhård med innan att han absolut inte skulle göra. Han vägrade när Sonja kom men det var ju så annorlunda med det då. Tror han tyckte det var lika intressant som jag att se var det lilla pyret bott moderkakan och så. Den kom föresten ut dirket efter att Kajsa kom en kryst bara (jag som varit så rädd att den inte skulle vilja komma ut) och behövde bara sy 3 stygn men de känns bra trots det vill jag lova även om det är bättre idag så hade jag mer problem med eftervärkar och ömhet. 

Kajsa kom den 7/6-11 kl 7.19
och var  3110 g och 48 cm

Vi låg kvar på förlossningen till 15 då det var fullt på BB de fick flytta runt folk lät det som. Men vi fick vår fina bricka med fika och lunch så vi myste med vår tjej =)
Uppe på BB var allt som förra gången men Kajsa hade svårt att äta och amningen kom inte igång alls så blev ersättning och hon spydde upp allt hon fick i sig, när hon var 3 dygn hängde hon mest som en liten trasa så vi blev inlagda på IVA för att ta reda på varför men efter röntgen och x antal prover så blev svaret troligtvis en slapp magmun. När de satte droppinfarten fick jag gå då brände tårarna när jag hörde henne skrika så förtvivlat nej urs!! Det var tufft och varje gång de tog blodsockret till sist hade de stuckit henne så många gånger att de nästan inte fick nått blod och hon hade stora blåmärken över fötterna, benen och händerna :(
De behöll oss tills hennes vikt inte gick ner mera och hon började öka lite, det märkliga var nog att hon gick ner mindre i procent än Sonja och henne fick vi hem direkt......Men skönt de hade koll samtidigt som jag verkligen höll på att bli galen inne på neo som vi kom till efter en natt på IVA. Nu var ju ändå där så kort tid men fick en liten inblick i hur det måste vara för de som har barnen där länge jag skulle behövt mycket kurators stöd då för att inte bli helt förstörd. det hemskaste var nog inne på IVA där läkarna satt och hade rond i samma rum som alla barnen var och vi föräldrar så man hörde allt även om jag försökte inte lyssna, mammor som fått strock under förlossningen och andra saker jag bara vill glömma stackars familjer! Vi fick ju fort lugnande svar om vår tjej så för oss var det ju mest en fråga om att vänta så vikten gick upp och hon inte kräktes lika ofta.

Men vissa sköteskor på neo blev jag knäpp på de behandlade mig som att jag hade noll koll, kunde säga åt mig att lägga en filt på henne när hon låg hud mot hud på mig och hade sitt täcke på sig och en massa andra små grejer de trodde inte jag hade barn sen innan tror jag iofs.

Sonja tycker mest det är kul att gunga babysittern just nu att det är någon i vet jag inte om hon greppat mer än att hon tittat lite på Kajsa sen blir hon riktigt avis på att Kajsa får flaskan och inte hon just då (hon får ju välling morgon och ibland om hon vill på kvällen) så idag fick hon välling till mellis för att hon såg syrran och skulle absolut ha hon med. Annars har hon inte gjort nått direkt hon blir sur om man inte kan ta upp henne klart men det verkar mera vara att hon vill upp just då inte att det är pga av att man har någon annan i famnen.

 fotot taget 1/6 magen med lilla hjärtat

 bara några minuter gammal här

 ÄNTLIGEN vilken resa det varit men nu är hon ute!


 På BB

 Min underbara lilla kotte
 
 På IVA här får hon mat i sonden för första gången något jag aldrig vill va med om igen!

 Hennes säng på neo avdelningen

 sömntutan

 skönt med kläder


 rummet på neo

 första mötet med farmor och stora syster
När jag skulle lyfta Sonja första gången efter så var det nästan otäckt hur tung hon kändes och hur otroligt stor hon verkade vara hade inte sett henne på 5 dagar då men det blev verkligen fel i huvudet nu när jag varit hemma 3 dagar så känns det bättre men fortfarande lite märkligt hon är ju min stora tjej helt plötsligt som trots allt är en ganska liten liten bus unge =)

 Direkt när vi kom hem upptäckte Sonja att vi fått nått mer med oss hem som var rätt spännande att pilla på, sen var babysittern kul att gunga som tur är så tar hon inte i så hårt (än i alla fall.....)





Stora syster med sin tunga så där härligt, den där minen gör hon ofta spec när det är bus på gång =)

nu är vi äntligen hemma från bb med vår underbara tjej!!!

Orkar inte uppdatera mera nu men ska försöka göra det under morgon dagen om tid finns!

Hon var i alla fall 3110 g och 48 cm lång kom den 7/6-11 kl 7.19







kommer en förlossnings berättelse senare med blev ju inte helt som vi trott om man säger så.

Ja blogg torka råder just nu, jag har haft en del att göra på dagarna + att vi är ute och njuter av vädret så fort tillfälle ges nu. Sen brukar jag oftast uppdatera bloggen på kvällen när lill strumpa sover och nu mera så mår jag inte allt för bra på kvällen.

Eller det gör ont och jag är trött är väl en bättre sanning, magen gör bra ont och blir som en sten plus att liten i magen fortfarande trycker på revbenen på höder sidan så det bränner som eld. Fogarna bråkar ju med och dessa två saker ihop gör ju att jag nästan inte tar mig fram längre, jag kan bara gå korta bitar och sakta, inte lyfta sonja kan ju inte ens böja mig ner ordentligt för att ta upp nått från golvet.

Det är 4 dagar till BF idag men det känns som en evighet just nu. Jag är så otroligt trött på att vara gravid nu! Det gör ont, jag har vatten i kroppen, jag är så trött att jag nästan inte vet vad jag heter har sovit kasst flera dagar nu pga smärtan när jag ligger ner. Just nu vill jag bara att det här ska vara över det känns inte som det spelar någon roll längre hur hon kommer ut bara hon kommer nu!!

Ska till barnmorskan i morgon ska höra mig lite för om en hinsvepning vilket jag hoppas att hon går med på det är ju trots allt så nära fullgången tid då. Samtidigt som jag vill få ut henne så har jag en nära vän vars son fyller på on så vore lite synd om de inte ska kunna gå på varandras födesledags kalas i framtiden med.......En annan sak är ju lite tankarna på hur det blir med två små kommer det gå eller blir det kaos? Tror det kommer bli rätt tufft periodvis men gå riktigt bra periodvis med men innan vi vet vem som kommer hur hon är och vilken liten person hon är så blir ju allt rätt difust. Så en del av mig vill att hon kommer nu och en del av mig vill vänta minst till helgen....

Idag var vi föresten ute på jogersö för att fira med alla andra, det gick jätte bra med Sonja hon börjar så smått ge sig ut på äventyr även utanför filten i gräset (i går kröp hon massor på vänner till mina föräldras gräsmatta kan va då det släppte kanske?) men efter en timme sittande på en filt hade jag så fruktansvärt ont att ingen ställning var skön fick nästan panik så var bara att inse att vi fick åka hem och då kunde jag knappt ge de få metrarna till bilen och att gå hemma ja det ska vi inte tala om det är myr steg steg åt sidan, bak eller nått lite längre steg är ren tortyr nu men att sitta ligga på soffan ja det gör ju med ont skulle ju behöva varva inte det lättaste dock. Ska försöka uppdatera i morgon om orken finns annars ha det gött i sommaren!

Ne dessa envisa förvärkar har inte gett någrot resultat i alla fall inte vad jag kan känna.
I förgår var de så reglebundna och starka när vi la oss att J ville ringa till förlossningen för att höra deras åsikt. Jag bad honom vänta eftersom de bara varit regelbundet i ca 30 min naturligt så stannade det av då med det innebar att min kära make insåg en sak jag försökt säga ett tag nu nämnligen att förlossningar oftast startar på natten. Så efter att ha lugnat honom med att de som kommer vara barnvakt innan farmor kommer ner vet att vi kan ringa när som så blev han lite lugnare på den fronten men nu går han ju på tårna och minsta ljud från mig får frågan är den en värk??!!

Idag har magen blivit helt stenhård och det spänner vissa gör ont andra inte men den håller i ungefär lika länge. Så jag vet inte riktigt om jag ska räkna de som inte gör ont men jag gör de i alla fall de är ju förvärkar i alla fall men man blir ju lite osäker. Känner att det blir tyngre nu i alla fall att göra saker jag kunde förra veckan böja mig är svårare, att röra mig över huvudtaget, sitta/stå osv + att fötterna ser ut som elefant fötter. Ska sätta dem i ett klat bad efter att jag bloggat klart.

Annars idag då? Jag och Sonja spenderade 1 ½ timme ute i sandlådan och hon älskade det så pass att krokodiltårarna kom fram när vi skulle gå in för att laga mat. Trodde nog att hela sandlådan skulle följa med hem i hennes mage men var bara 3 gånger som det åkte in sand rätt bra för att vara första gången.
Kanske hjälpte det att de stora barnen kom och satt med oss och pratade när hon lekte (de älskar henne).

Sen har vi sett två små risgryn där uppe nu! Så när som nu så bryter de igenom så har hon 4 tänder :) Men det är inte långt kvar de är fullt synliga även om man inte känner dem riktigt men det är bara någon dag kvar så har de brytit igenom helt.

Nu vet vi i alla fall varför hon varit så gnällig även om vi misstänkt tänder så har hon ju gnällt 14 dagar nu utan att vi sett dem. Blir bra när hon kan bita ifrån mer på maten även om hon äter nästan allt vi äter nu bara få undantad men snart kanske vi inte behöver dela lika smått (men hon har ju ett grymt pincet grepp).

Bilder från dagen finns men har inte orkat lägga över dem kanske gör det under helgen men lovar inget :)

Ha en skön lång helg nu alla!! För det tänker i alla fall jag ha! Blir ju fin väder i morgon så då ska poolen invigas!