Ny människa
Igår ringde jag först sjukgymnastiken här i stan och fick tala med en snork fröken som snabbt upplyste mig om att de inte hade några tider alls lediga på ett bra tag framöver. Så hon rådde mig att söka privat sjukgymnastik i Nyköping, undrade lite varför när det finns en privat sjukgymnast i Oxelösund så jag ringde dit för att höra och fick en tid redan dagen efter alltså idag.
Så vid 9 var vi där (Jonas släppte av mig för att sen åka och kolla in lite skidspår) och jag fick träffa en trevlig kvinna som ville veta lite om hur jag upplever smärtan, vad jag gör när det gör ont osv. Sen fick jag stå på ett ben och sen byta flera gånger medans hon kollade rygg och höfter. Att stå på ett ben när man har foglossning är inte det lättaste kan jag säga er men det gick nått så när. När hon fråga var det gjorde mest ont så pekade jag ut det område hon med sett som det stora problem området så hon tryckte på olika punkter och det gjorde galet ont första gången hon satte dit sin hand/tumme men efter en stunds tryck på den punkten så känndes det verkligen hur spänningen på det stället hon tryckte försvann. När hon var klar diskuterade vi en hel del om hur jag ska hantera smärtan. Det var inte nått nytt utan sånt som jag fått höra 1000 gånger från alla de otaliga sjukgymnaster jag träffat det var att inte vara rädd för smätan, inte röra mig så långsamt blir då som att kroppen spänner sig och bara väntar på smärtan, inte sitta med benen i kors (har får tänka till på den hela dagen), stå på båda benen (här krävs det med att jag tänker mig för), ska försöka undvika stödbältet. Att inte gå som en annan pingvin är inte helt lätt att låta bli för det gör ju ont när jag rör mig men jag har verkligen försökt göra så under dagen och det har gått riktigt bra. Även om det gör ont så har det varit helt hanterbarrt och jag har haft en massa energi som jag inte haft på flera veckor!
Efter sjukgymnastiken passade vi på att åka och handla eftersom jag började först 12.00 så hann vi med det. Annars skulle vi ha gjort det vid 16 när jag slutade, så det var väldigt skönt att ha det fixat. Blev en hel del men så är det ju alltid inför att det kommer folk hit, och nu blir ju en hel del blir 12 personer + mig, Jonas och Sonja men vet inte om vi kan räkna henne helt då hon ju inte kommer äta nått av maten/fikat.
Jobbade på som vanligt mycket skönt att kunna göra nästan som jag ville på jobbet inte hindrad så mycket av smärtan i alla fall.
Hemma så hade jag fortfarande en massa ork över (!!) så det blev en mindre storstädning av köket, fixade nya blommor (så härligt) och dammade. Skulle ha städat i morgon tänkte jag men lika bra att passa på när orken finns nu är det ju "bara" toaletterna kvar att städa för mig. Sen tar Jonas resten vilket är jätte skönt damsuga är ju bara att glömma för min del men det brukar han göra i alla fall.
Nu känner jag mig i alla fall betydligt mer i fas med livet och allt som ska fixas innan helgen. Nu är ju en hel del klart så det jag ska göra är att baka tårtan på fredag och sen göra en paj till lunchen på lördagen.
Sen skulle jag vilja putsa fönster men det får nog vänta några veckor på lite mer vår väder, skulle vilja göra om i vardagsrummet men det får med vänta tills de tapetserat här (blir första veckan i april) så tålamod men det är inte min starka sida att ha det direkt.......
I morgon (tors) ska jag träffa ortopeden på nyköpings sjukhus jag hoppas verkligen de kommer göra nått åt min fot för den gör ont JÄMT nu är till och med så att jag vaknar på natten av att det gör ont så det är inte alls roligt utan börjar bli rätt påfrästande. Jag skulle tycka det vore skönt om operationen blev av nu när Jonas är hemma för jag kommer ju inte kunna ta hand om 1 eller 2 så små barn själv om jag hoppar på kryckor och han är borta och jobbar. Men skulle jag vara föräldraledig om/när det blir av så får jag ju bryta den och vara sjukskriven så Jonas kan vara f-ledig så det löser sig ju hur som haver. Vi får se kommer säkert få kämpa en hel del för att få igenom min vilja då man måste ha 16 graders felvinkel på stortån för en operation och jag har "bara" 13 grader....så det var tveksamt om de ens skulle skicka in en remiss tur min läkare kom fram till att jag som är aktiv borde få hjälp hade jag varit en soff potatis hade jag nog inte fått en remiss så med det sagt, önka mig lycka till i morgon!
Så vid 9 var vi där (Jonas släppte av mig för att sen åka och kolla in lite skidspår) och jag fick träffa en trevlig kvinna som ville veta lite om hur jag upplever smärtan, vad jag gör när det gör ont osv. Sen fick jag stå på ett ben och sen byta flera gånger medans hon kollade rygg och höfter. Att stå på ett ben när man har foglossning är inte det lättaste kan jag säga er men det gick nått så när. När hon fråga var det gjorde mest ont så pekade jag ut det område hon med sett som det stora problem området så hon tryckte på olika punkter och det gjorde galet ont första gången hon satte dit sin hand/tumme men efter en stunds tryck på den punkten så känndes det verkligen hur spänningen på det stället hon tryckte försvann. När hon var klar diskuterade vi en hel del om hur jag ska hantera smärtan. Det var inte nått nytt utan sånt som jag fått höra 1000 gånger från alla de otaliga sjukgymnaster jag träffat det var att inte vara rädd för smätan, inte röra mig så långsamt blir då som att kroppen spänner sig och bara väntar på smärtan, inte sitta med benen i kors (har får tänka till på den hela dagen), stå på båda benen (här krävs det med att jag tänker mig för), ska försöka undvika stödbältet. Att inte gå som en annan pingvin är inte helt lätt att låta bli för det gör ju ont när jag rör mig men jag har verkligen försökt göra så under dagen och det har gått riktigt bra. Även om det gör ont så har det varit helt hanterbarrt och jag har haft en massa energi som jag inte haft på flera veckor!
Efter sjukgymnastiken passade vi på att åka och handla eftersom jag började först 12.00 så hann vi med det. Annars skulle vi ha gjort det vid 16 när jag slutade, så det var väldigt skönt att ha det fixat. Blev en hel del men så är det ju alltid inför att det kommer folk hit, och nu blir ju en hel del blir 12 personer + mig, Jonas och Sonja men vet inte om vi kan räkna henne helt då hon ju inte kommer äta nått av maten/fikat.
Jobbade på som vanligt mycket skönt att kunna göra nästan som jag ville på jobbet inte hindrad så mycket av smärtan i alla fall.
Hemma så hade jag fortfarande en massa ork över (!!) så det blev en mindre storstädning av köket, fixade nya blommor (så härligt) och dammade. Skulle ha städat i morgon tänkte jag men lika bra att passa på när orken finns nu är det ju "bara" toaletterna kvar att städa för mig. Sen tar Jonas resten vilket är jätte skönt damsuga är ju bara att glömma för min del men det brukar han göra i alla fall.
Nu känner jag mig i alla fall betydligt mer i fas med livet och allt som ska fixas innan helgen. Nu är ju en hel del klart så det jag ska göra är att baka tårtan på fredag och sen göra en paj till lunchen på lördagen.
Sen skulle jag vilja putsa fönster men det får nog vänta några veckor på lite mer vår väder, skulle vilja göra om i vardagsrummet men det får med vänta tills de tapetserat här (blir första veckan i april) så tålamod men det är inte min starka sida att ha det direkt.......
I morgon (tors) ska jag träffa ortopeden på nyköpings sjukhus jag hoppas verkligen de kommer göra nått åt min fot för den gör ont JÄMT nu är till och med så att jag vaknar på natten av att det gör ont så det är inte alls roligt utan börjar bli rätt påfrästande. Jag skulle tycka det vore skönt om operationen blev av nu när Jonas är hemma för jag kommer ju inte kunna ta hand om 1 eller 2 så små barn själv om jag hoppar på kryckor och han är borta och jobbar. Men skulle jag vara föräldraledig om/när det blir av så får jag ju bryta den och vara sjukskriven så Jonas kan vara f-ledig så det löser sig ju hur som haver. Vi får se kommer säkert få kämpa en hel del för att få igenom min vilja då man måste ha 16 graders felvinkel på stortån för en operation och jag har "bara" 13 grader....så det var tveksamt om de ens skulle skicka in en remiss tur min läkare kom fram till att jag som är aktiv borde få hjälp hade jag varit en soff potatis hade jag nog inte fått en remiss så med det sagt, önka mig lycka till i morgon!
Kommentarer
Trackback