Aj aj snyft och buuuu
I kväll får man faktiskt tycka lite synd om mig, det är helt ok..... :(
Vår familj har fått lite underbara vänner här hemma som vi umgås en hel del med. Idag så var vi till badhuset vilket var väldigt trevligt och lyckat!! Gick bättre med båda barnen och min onda foglossning som kommit smygande mer o mer de sista dagarna och Sonja tog pappa i handen och ledde ner honom direkt i vattnet, hon kan annars ofta vara lite avvaktande o försiktig.
Efter flera timmars lek och stoj så bestämde vi för att vi bara skulle åka och handla sen skulle vi åka till dem och käka lite jag hade även en äppelpaj hemma som jag lovade att ta med.
Vi går från bilden och jag känner att det är halt men hinner inte mer än att tänka att jag ska gå försiktigt förens det bara smäller. Jag hann inte reagera på något sätt hann inte ens tänka att jag ramlade förens jag känner en FRUKTANSVÄRD smärta från armbågen jag låg där på knä bland alla husen och bara skrek av smärta i flera minuter innan jag ens kunde svara J när han talade med mig jag vet att jag tänkte att jag behövde ta mig upp och in till vännerna för att inte oroa barnen men det gick inte smärtan tog över så totalt.
Efter en liten stund kunde jag trots smärtan med hjälp från J i alla fall ta mig upp märker då hur blodet sprutar från ett av fingrarna, jag höll nämligen i pajformen som självklart gick sönder och jag måste ha skurit mig så fint för hade det inte varit för allt blod hade jag inte märkt att jag skurit mig på en bra stund.
Så jag var just en snygg syn stackarna fick se blod på hela handen + jack armen och en armbåde som gjirde så ont att hela jag skakade (men det var nog choken!)
så blev ompålstrad och omhändertagen väl (tack snälla) men det blödde ordentligt så det vita plåstret blev vitt fort.....men skar upp nästan hela vägen mellan nagelbandet o knogen det såg jag inte fören efter en bra stund.
Armen känns lite lite bättre nu OM jag inte rör den men det måste jag ju för att få igång den gissar jag, kan böja den lite framåt men inte helt och snet mot hur jag böjer fram den andra, upp kan jag MAX få upp handen till 90 grader mer vore en omöjlighet det gör så ont och är stelt. Nu är det 6 timmar sen jag rammlade och jag kan få ner armen någon centimeter till mot från när jag föll men det är allt och men det gör ont hela hela tiden. Som ttur är i alla fall så kan jag röra fingrarna och det borde ju tack o lov betyda att det inte är nått av i alla fall (hoppas jag) får se de närmaste dagarna.
Har sån tur i oturen att M och A kommer med sina barn i morgon enbart för att finnas där för mig när jag ställer till det så här, är glad och så rörd över att ha vänner som utan tvekan båda väljer att lägga sin lediga dag på att komma hit när jag gjort mig illa det värmer mig hela vägen in i hjärtat tack ni underbara!